Siri Klinths testamente

Titel

Siri Klinths testamente

Anmärkning

Samlingen från Siri, hennes mor och hennes mormors hem är inte så märkvärdig. Föremål som samlas i ett vanligt hem, merparten från 1900-talets första hälft. Om man inte sätter sig in i den bakomliggande historien. Om människorna som präglat hemmet och samlingen. Där finns dramatik och sorg, självmord och oäkta barn. Det kan man inte avläsa av föremålen. Inte har det heller dokumenterats när samlingen kom till Sörmlands museum 1969.

Går man till husförhör och församlingsböcker får man ta del av människornas historia, åtminstone indirekt. Om den oäkta dottern Siri, om hennes mor som aldrig gifte sig och hennes mormor vars make sköt sig, se längre ner efter beskrivning av samlingen.

Ur Sörmlandsbygden 1969, s. 152:
"Enligt fröken Siri Klinths testamente har museet fått välja representativa föremål, bl.a. av 1920-talskeramik, men i gåvan ingår också en byrå från empiretiden och ett par nätta biedermeierstolar. Även i denna gåvan ingick kläder, mest från 1950-talet, och ur biblioteket kunde förbundet välja sörmländsk litteratur och böcker med anknytning till konst och kulturhistoria".

Samlingen består av möbler, föremål från hushållet och kläder:

Möblerna, som ovan nämnts består av två empirestolar och en byråchiffonjé, ett ”amerikaur” och fem tavlor, varav två oljetryck. Från hushållet kommer keramikskålar, vaser, glasskål och glaspokal/spetsglas med slipad dekor. En porslinsskål ”Blått Band” från Gustavsberg (design Percy, presenterad på Stockholmsutställningen 1930), och sex tallrikar ”Stambul” (Gustavsberg) från ca 1900. En oljelampa av mässing från Indien? Enstaka hushållsföremål, ett decilitermått, en tennskål, en flaska och en svepask.

Ett par herrskridskor, typen som sattes fast på kängorna och ett par isbroddar, en kakelplatta.

I församlingsboken kan vi läsa att Siris mor Johanna Augusta var sömmerska, och Siri sömmerskeelev i början av 1900-talet, efter det att moderns styvfar Gustaf Klinth dött. Kanske är något av plaggen sydda av Siri eller hennes mor? Det finns en äldre blus, ett blusliv och en underklänning. Samt några klänningar av senare datum, de måste ha tillhört Siri. Den bruna sidenschalen är äldre, kan den ha tillhört mormor Johanna Sofia, fastän den är noterad som tillhörande modern Johanna Augusta? Tre damhattar och två par skor har troligen tillhört Siri. Men varifrån kom herrhatten från 1900-talets mitt? Fanns det någonsin någon man i Siris liv? Hon dog 1967 i Täby, ”ogift kvinna”.

Personligen från Siri finns ett herbarium (1911-1950), en linjal och ett ritstift. En hårborste i nysliver, med inristat ”Siri” och en duk som ser ut som ett slöjdarbete från barndomen.
Det rör sig om en testamentarisk gåva. Dessvärre ingår inga foton, inga brev och inga personliga kommentarer alls. Men husförhör och församlingsböcker avslöjar familjetragedier under 1800-talets senare del.

Familjehistoria:
Siris mormor Johanna Sofia Wassberg, var född i Lid 1836. Hon träffade drängen August Jonsson f. 1839 i Sköldinge. De gifte sig 1866 och flyttade till Åbro gård i Svärta socken. Fyra barn föddes. Johanna Augusta 1867, Carl August 1868. Ytterligare två bröder dog i späd ålder, Frans Oskar och Johan Arvid 1869/70.

I församlingsboken för Svärta socken står följande noterat om drängen August Jonsson: ”Sköt sig i stallkammaren vid Åbro 7/12 1869”. Bara tre år efter bröllopet. ”Begrafdes i tysthet enligt Kron. Bef. utslag den 11 dec 1869”. Begravning skedde den 15 december.

Johanna Sofia träffade en ny man, bokhållaren vid Örsta gård Gustaf Klinth. Bröllopet står i Lid 1877. Gustaf var född i Sandby på Öland år 1828, som son till häradsskomakare Jonas Klinth f. 1798 och hans hustru Maria Sjögren f. 1803.

Johanna Sofias dotter Johanna Augusta var vid bröllopet 10 år gammal. En gemensam son föddes i Lid, Gustaf Anton, tre månader efter äktenskapet den 27 maj 1877. Men pojken dog, bara fem år gammal i mässling och ”meningitus” (hjärninflammation). Då hade familjen flyttat till Nyköping, ”1 kvarteret, fastighet 106”, på Brunnsgatan, mitt emot Vattengränd. Gustaf står då noterad som lokförare.

År 1899 dog Johanna Sofia av hjärtfel, 63 år gammal. Och året efter fick Gustafs styvdotter Johanna Augusta ett oäkta barn, Siri. Hon föddes 4 oktober år 1900.

1905 dog Gustaf Klinth av ”Marasma Senilis” (Marasmus senilis = kraftnedsättning vid hög ålder på grund av allmän försvagning). Han var då 77 år gammal. Johanna Augusta och Siri bodde kvar i hemmet, församlingsboken för 1906-11 meddelar: ”Sterbhuset Johanna Augusta Jonsson Klinth, sömmerska” med dotter tillnamn Klinth ”kallar sig Klinth sedan mer än 30 år”. I nästa församlingsbok står Siri som sömmerskeelev tillsammans med sin dotter.

Siri flyttade till Falun 1921. Hon arbetade från 1930-talet fram till 60-talet som ämneslärarinna i modersmål och kristendomskunskap vid Högre Allmänna Läroverket, Statens normalskola, i Stockholm. Hon hamnade så småningom i Täby, där hon gick bort 1967, noterad som ogift. Och i sitt testamente erbjöd Sörmlands museum att ta hand om kvarlåtenskapen, eller åtminstone delar av den.

Museikod

SLM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

17183

Förvärvsdatum

1969