Header

Ett antal silverföremål tillverkade av guldsmeder i Nyköping, två skulpturer och ett dryckeshorn kommer från direktören och skohandlaren Gustaf Edlund (1885-1965) och hans fru Iris. Gustaf drev Edlunds skoaffär på Västra Storgatan 12 i Nyköping.

Gåvorna inkom mellan 1954 och 1966. Var det så att skohandlaren hade en privat samling hemma? Efter undersökningar framkom att direktören inte var givare av föremål – Gustaf och Iris hade i stället skänkt pengar till museet att användas till exempelvis silverföremål. Varför fonden använts främst till silver och konsthantverk berodde på att tjänstemännen på Sörmlands museum under den perioden letade efter hantverk, och speciellt från guldsmeder i Nyköping – kanske var Gustaf själv intresserad av den typen av hantverk?

En del högkvalitativa föremål i samlingarna har inte någon uttalad proveniens, ibland saknas den helt. Många av dem har finansierats genom olika penninggåvor och fonder. Idag är det viktigt med bakgrundshistoria. Numera ses föremålen som bärare av en berättelse om människor, om tidigare ägare och deras liv. I vissa fall finns bara tillverkaren representerad, vilket är intressant nog ur ett konsthistoriskt perspektiv, men verkens ägarhistoria är dessvärre förlorad.

Föremålen inköpta för Gustaf och Iris Edlunds fond kommer sannolikt från olika antikhandlare och auktioner. Vad vi kan få ut av föremålen idag är tillverkarens historia, i det här fallet Nyköpings guldsmedsverkstäder från 1600-talet och framåt. Museets första objekt tillverkat av Henning Petri inkom genom fonden. Idag finns inte mindre än sju objekt av denne 1600-talsmästare från Nyköping. Det är möjligt att andra föremål som idag förlorat sin bakgrund har inköpts från fonden.

Nedan följer först två utdrag ur årsberättelser rörande fonden, följt av en kort beskrivning av samlingen.

”Direktör Gustaf och fru Iris Edlund har lämnat 10 000 kr att begagnas antingen för inköp av museiföremål eller för bestridande av arbeten inom Nyköpingshus. För en del av beloppet har under året inköpts tre silverbägare, tillverkade av silversmeder i Nyköping” ur årsberättelse för 1954 i Sörmlandsbygden 1955.

”I slutet av föregående årsberättelse uttalades den förhoppningen att museet någon gång i en framtid skulle kunna få förvärva ett stycke av den berömda nyköpingsguldsmeden Henning Petris produktion. Förr än man kunde tänka, redan under år 1955, lät sig detta göra, och det genom bidrag ur den Edlundska inköpsfonden; nyförvärvet blev ett presenterfat från 1690-talet, i hög grad typiskt för den rika stil vari mästaren arbetade. Ett annat tillskott till silversamlingarna, med bidrag från samma fond, fick man genom inköpet av en ragousked, tillverkad år 1757 av Conrad Philip Heitmüller och imponerande genom sin längd, hela 38 cm. Bland inköpen bör vidare nämnas ett stort dryckeshorn, beslaget med silver och ornerat i den romantiska ”fornnordiska stil”, som var vanlig under historieromantikens dagar”. Ur årsberättelse för 1955 i Sörmlandsbygden 1956.

Silverföremål:
Tre koniska silverbägare med gravyr och förgylld insida av olika storlek är tillverkade av Conrad Heitmüller (1757 1737?), Anders Ulfsberg (1771) och dennes son Johan Jacob Ulfsberg (1812). Heitmüller har också gjort raguskeden år 1757. Ett silverskrin med lock i rokoko kommer från Lorentz Swahns verkstad, tillverkat 1750. En snusdosa och en silversked är tillverkad av Otto Magnus Krook 1814 och 1821. Och som ovan nämnts, ett presenterfat av Henning Petri med mittmotiv föreställande S:t Göran och draken, tillverkat 1690.

Fem silverskedar är tillverkade av silversmeden Anders Ulfsberg i Nyköping år 1813. Här finns en tidigare ägare noterad, de har tillhört en Jacob Lundberg i Askersund.

Övrigt material:
Det ståtliga dryckeshornet med silverbeslag från 1800-talets slut är omtalat i årsberättelsen, se ovan. Det är köpt av antikhandlaren Sten Oskarsson i Nyköping.

Det framgår inte varför två skulpturer inköpts. Kanske var detta i linje med att man under 1900-talets mitt önskade bygga upp en konst- och konsthantverkssamling. En byst i mörkpatinerad brons i olika färg föreställer madame Récamier, och är sannolikt av senare tillverkning efter ett verk av skulptören Joseph Chinard (1756-1813). Originalet i marmor finns på the J. Paul Getty museum i Los Angeles.
Julie (Juliette) Récamier (1777-1849) hade under 1800-talets förra hälft en av Frankrikes mest berömda litterära salonger, bland annat för oppositionen mot Napoleon. Bland hennes besökare fanns bland andra Karl Johan Bernadotte.

Den mytologiska scenen ”Gungbrädan”, också tillverkad av mörkpatinerad brons är tillverkad av den franske skulptören Claude Michel, mest känd som Clodion (1730-1814). Han är mest känd för antika och mytologiska motiv.

Läs mer om samlingen