Guldsmed Henning Petri verksam i Nyköping 1658-1702

Bild som illustrerar objektet

Beskrivning:År 1657 kom guldsmeden Henning Pettersson till Nyköping. Han bosatte sig vid stora torget, övertog en guldsmedsverkstad och blev sedan kvar där till sin död 1702.

Nyköping var på 1650-talet fortfarande en liten stad med ett stort slott där två änkedrottningar i följd haft ett hov, den senaste var änkan efter Gustaf II Adolf, Maria Eleonora. Hon hade gått bort i Stockholm 1655. Henning fick också på nära håll vara med om den stora slottsbranden 1665 som lade renässansslottet och stora delar av staden i ruiner, sannolikt blev även hans hus skadat.

Guldsmedsskråets handelscentrum låg i huvudstaden Stockholm, Nyköping hade inte ens ett eget guldsmedsämbete. Henning tillhörde som andra mästare från Västmanland och Södermanland, ämbetet i Arboga. Han medverkade under alla år, antingen på plats eller via brev på de årliga mötena och blev också ålderman. År 1694 avsade han sig åldermannaskapet ”förmedelst sin ålderdom och annan sin olägenhet”. Men han var fortfarande då och då med på sammankomsterna och betalade sina avgifter. Den andra juni 1703 står antecknat rörande kvartalspengarna att ”Ålderman Salig Mester Henning Pettersson i Nyköping för åhr 1702. 1:1”. Hans änka fortsatte verksamheten till 1705 då den sannolikt övertogs av hans lärling Petter Lund.

Hans bakgrund är oklar. Vi vet inte var eller när han föddes, var han svensk eller tysk? Ett stort antal av tidens guldsmeder kom nämligen från just Tyskland, och Stockholms guldsmedsämbetes protokoll fördes länge på tyska.

För det tidigare, svensk härkomst, talar hans namn. I skråprotokollen omtalas han under namnet Henning Pettersson, även latiniserat Henning Petri. I Nicolaikyrkan i Nyköping finns två kandelabrar av hans hand, den ena skänkte han själv 1661, alltså några år efter ankomsten till stan. Där kallar han sig Henning Peters. Den andra skänkte änkan efter hans död 1702. Enligt en teori av Olle Källström (Fornvännen 1943) kan han vara en styvson till en Valentin Lennartsson Wefwer i Linköping, som hette Henning Pettersson. Denne man gifte sig nämligen med änkan till en annan guldsmed, Peder Hemingsson.

Han kan också ha tysk bakgrund, han och sönerna använder ibland familjenamnet Gläser (glasblåsare på tyska), och det var som ovan nämnts mycket vanligt att tyska hantverkare bosatte sig i Sverige. Dessutom är han den tyska barockens främste företrädare i Sverige, med en form som hade sitt ursprung i Augsburg. Detta kan han även ha tillägnat sig på en gesällvandring, något som alla gesäller gjorde, och ofta då till Tyskland. Henning kan ju också vara barn eller barnbarn till en tysk invandrare. Uppgifterna ovan är hämtade från ”Silversmeden Henning Petri” av Carl Hernmarck, i Sörmländska handlingar nr 19 utgiven 1959.

Om Henning Petris arbete:
Det gick mycket bra för Henning Pettersson. Han gifte sig med Maria Christiansdotter och fick många barn, varav flera blev guldsmeder. I huset vid stora torget fanns även ett växande antal tjänstefolk, pigor och drängar. Hans alster finns i kyrkor över hela Sverige, framför allt i Södermanland. Sannolikt har även den sörmländska adeln varit hans kunder, och därmed har profana verk spridits via deras gods i Sverige. Henning Petri blev hovsilversmed hos Karl XI och Karl XII i Stockholm. Han var också rådman i Nyköping.

Förutom silver med kyrklig anknytning (inte alltid ursprungligen avsedda för kyrkligt bruk) har han producerat många så kallade presenterfat, alla i svulstig barock med figurscener i mitten. De är drivna, tidigare hade gravering varit den dominerande tekniken. Henning hade alldeles säkert ett antal tryckta förlagor att utgå från, med lämpliga mönsterblad. Motiven i mitten är både kristna och profana, symboler och allegoriska. De är ibland svåra att datera, han använder först från 1690 årsbokstäver. Ett vanligt motiv är småbarn, putti, i olika allegorier. Fatens brätten har ofta en rik dekoration med frukter, blommor och fåglar eller andra djur. Han har också lämnat efter sig bägare, askar med lock, kallskålar och skedar.

I en artikel av ovan nämnde Hernmarck i Sörmlandsbygden 1958 med anledning av en utställning på Sörmlands museum kan man läsa mer om de då inlånade och utställda alstren. Hernmarck avslutar med följande:
”En återblick på Henning Petris verksamhet visar, att han i många avseenden var en pionjär bland svenska guldsmeder, sällsynt produktiv, bland guldsmeder i tysk barockstil den produktivaste, inte alltid så välbalanserad i sin dekorationsglädje men i sina bästa ögonblick en av de skickligaste guldsmeder vårt land har haft. Hans rika produktion visar också en ovanlig mångsidighet och möjlighet att ge uttryck åt olika smakriktningar.

Betydelsen av Henning Petris verksamhet kan inte rätt bedömas om man inte också tar hänsyn till hans gärning som lärare. I hans verkstad utbildades flera av den kommande generationens bästa guldsmeder, bland dem inte minst hans båda söner Petter Henning, hovguldsmeden med många uppdrag dikterade av Nicodemus Tessins franskorienterade smak och därigenom förmedlare av den kommande stilutvecklingen, och Christian Henning, en fullföljare av faderns smakinriktning men i mer förfinad anda. En direkt fortsättning av Henning Petris verksamhet åstadkommer Petter Lasson Lund som förblev i Nyköping…” /Carl Hernmarck.

Om Sörmlands museums samling av hans verk:
I museets samlingar finns fyra presenterfat, en silverbägare, en oblatask, en sked och framför allt en brudkrona som gått i arv på kvinnosidan i en sörmländsk familj. Merparten har köpts in via olika fonder och har därmed förlorat sin historia.

Dekoren är genomgående driven, ciselerad och punsad. Merparten är stämplade med mästarstämpel (HP), stadsstämpel för Nyköping och försedda med åldermannaranka. Denna består av en liten våglinje som gjordes med en gravyrstickel på undangömd plats för att kontrollera silverhalten. Provet gjordes av åldermannen eller annan betrodd mästare inom skrået. Åldermannarankan ersattes 1752 av riksstämpeln tre kronor.

Följande föremål ingår i Sörmlands museums samlingar:

SLM 8610:
Presenterfat daterat 1690. Inköpt med medel från skohandlare Gustaf Edlunds inköpsfond år 1955.
Ovalt fat. I spegeln ett motiv med sankt Göran och draken. På brämet akantusblad, hjortar, hundar och rävar.

SLM 11336:
Presenterfat daterat 1697, en gåva av signaturen ”Broberg” år 1967. Det är okänd vem denne Broberg kan vara.
Ovalt fat. I spegeln en putto med en fana omgiven av träd och växter. På brämet frukter, blommor och fåglar.

SLM 14009:
Presenterfat daterat 1699. Inköpt på Arne Bruun-Rasmussen Konstauktioner i Köpenhamn med medel från Martin Nilssons fond.
Ovalt fat. I spegeln motiv med Jesus och Johannes döparen som barn samt ett lamm i ett landskap. På brämet frukter och fåglar.

SLM 24627:
Silverdosa på fyra kulfötter, troligen före 1690, inköpt på Stockholms Auktionsverk år 1978
Oval ask på fyra kulfötter. Runt locket och på nedre delen av asken en veckad kant. På locket mytologisk jaktscen. Runt livet dekor av akantus och blommor.

SLM 24686:
Presenterfat daterat 1697, gåva av greve Claes Mörner (1873-1958), Stockholm
Ovalt fat. I spegeln en putto omgiven av frukter och växter. På brämet frukter, blommor och fåglar.

SLM 14017:
Brudkrona av förgyllt silver, daterad 1693. Den har gått i arv inom en familj i Björnlunda, på kvinnosidan i flera generationer. Kronan har även fungerat som församlingskrona i Björnlunda. Inköpt 1987.
Kronans bas har en genombruten ring med silverplattor. Den är utställd och genombruten, dekorerad med hängda löv och små maskaroner. Kronan förvaras i en rund grönmålad svepask.

SLM 14048:
Supsked inköpt från Stockholms auktionsverk 1998 med medel ur Martin Nilssons fond
Sked med graverat ornament på bladet, räfflor på skaftet och försedd med knopp, dubbel kerubform. Senare förgylld. Skeden är stämplad både av Henning Petri och hans lärjunge Petter Lund, verksam i Nyköping 1694 – 1736, en stadstämpel för varje mästarstämpel.

SLM 14023:
Silverkanna daterad 1698, inköpt 1988 på Bukowskis Auktioner i Stockholm med medel ur Martin Nilssons fond. Tidigare ägare Gösta Almquist.
Kannan är cylindrisk och försedd med lock. Insidan och delvis utsidan är förgylld. Infälld tysk dopmedalj på det plana locket som också ör graverat med fåglar och akantus. Fruktornerade kulfötter med akantusornerade bladanfanger. Svängd fruktornerad hänkel. Tumknopp liknande kulfötterna.

I samlingarna finns dessutom ytterligare ett presenterfat, tillverkat av lärjungen Petter Lund i Henning Petris stil. SLM 10822 är ett ovalt fat med bevingade keruber i spegeln, brämet har en dekoration av fåglar och frukter. Det finns även två silverskedar från 1700-talets förra del. SLM 10824 är en sked, den ingår i Cecilia af Klerckers samling. Ytterligare en sked, SLM 14047, är daterad 1715 och kommer från Petter Lunds verkstad.

Organisationskod:SLM

Identitetsnummer:17223

Samtidigt förvärvat:Samling: Guldsmeden Henning Petri

Grupperingar

Objekttyp: Samling
Objekt i samlingen: 86 stycken


Källhänvisning

Showing qrtag“Guldsmed Henning Petri verksam i Nyköping 1658-1702”, Sörmlands museums samlingar, hämtad 19 mars 2024
https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/collections/c24-272/