”Horungen” Hervor Wester (1909-2005)

Bild som illustrerar objektet

Beskrivning:Samlingen består av personliga föremål, fotografier och konstverk rörande Hervor Wester (1909-2005), hennes och modern Adas memoarer samt några arkivhandlingar där Hervors dagbok från 1989-1999 ingår. De berättar om Hervors uppväxt som utomäktenskapligt barn, hennes jobb som möbeltapetserare i Stockholm, det fackliga och politiska engagemanget för jämställdhet, intresset för vävning och hennes älskade Sandstugan i Näshulta socken.

I samband med insamlingen gjordes även en intervju med Pelle Wester om hans mor Hervor. Kopplat till samlingen finns också konstnären Knutte Westers akvareller och film från utställningen ”Horungen”. Knutte är Pelles son och Hervors barnbarn.

Bland föremålen finns bland annat ett inramat fotografi tillsammans med en blond hårlock från en tvåårig Hervor som togs i samband med att hon skulle inackorderas hos en familj när hennes mor inte längre kunde försörja henne. Där finns även hennes tapetserarhammare med spilltyg, Socialdemokratiska kvinnoklubbens medlemsbok, en prydnadskudde som Hervor vävt, två av hennes klänningar hon använde vid Sandstugan samt två inramade akvareller hon gjort senare i livet.

Hervor Wester föddes 14 juni 1909 på Södra BB i Stockholm. Hon var dotter till Ada Claesson (1885-1981) och Anders Book. Anders hade varken råd eller lust att gifta sig så han lämnade den gravida Ada och flyttade till Danmark. Ada jobbade på Luma Glödlampasfabrik och senare som huspiga i Stockholm. De bodde hos Adas syster Anna som tog hand om Hervor på dagarna. Ada träffade en ny man och blev gravid, men hans familj stoppade bröllopet. I förtvivlan försökte då den gravida Ada dränka sig och Hervor i en vak men isen hade hunnit lägga sig.

När Hervors syster Linnea föddes 1 juli 1911 hamnade Linnea och Ada på Stockholms allmänna barnhem. Hervor utackorderades då ut till familjen Danielsson i Stockholm. Ada betalade 15 kr i månaden för att ha Hervor hos dem men de misskötte vårdnaden. Under den tiden tog Ada sin dotter till en fotograf på Götgatan som ställde ut porträttet i sitt fönster. Det porträttet finns nu i museets samlingar. Hervor hamnade hos borgarparet De Baut i Göteborg. Hervor saknade sin mor och levde inte upp till De Bauts förväntningar så Ada fick komma och hämta hem henne.

Ada tog då mod till sig och åkte hem till sina föräldrar som då var statare på Lagmansö i Vadsbro socken. Att ha sin dotters oäkta dotter hos sig på Lagmansö var belagt med skam men nu hade de köpt loss backstugan Sandstugan i Näshulta socken. Från våren 1913 kom alltså Hervor att bo med sina morföräldrar Claes August och Anna Charlotta Claesson.

När Hervor var 7 år fick hon flytta tillbaka till sin mamma i Stockholm för att börja skolan. Ada hade då gift sig med Oskar Danielsson. Hervor retades till en början i skolan för sin Näshultadialekt men började snart trivas. De bodde vid Nytorget på Södermalm.

Sitt första jobb fick Hervor hos hovdekoratören Ternström. Hervor reagerade på de dåliga lönerna. Ingen av sömmerskorna var organiserade i fackförbund. Hervor samlade ihop dem alla och de skrev in sig i facket. Tillsammans fick de upp lönen från 18 kr till 40 kr i veckan.

Hervor fick chansen att ta LO-skolans vinterkurs i Brunnsvik 1943. Hennes framgångsrika fackliga engagemang inom tapetserarförbundet gjorde att hon var en av de första kvinnorna som fick en plats på LO-kursen i Brunnsvik. Efter kursen lämnade Hervor det krävande tapetseraryrket och började arbeta på metallarbetarförbundet. Det var även på denna vinterkurs hon träffade sin blivande man Erik Wester från Eskilstuna.
1947 gifte sig Hervor och Erik och Hervor började engagera sig i Eskilstunas socialdemokratiska kvinnoklubb. Här var Hervor engagerad i trettio år varav tio som ordförande.

1949 föddes sonen Pelle. Hervor jobbade då deltid som vävlärarinna på ABF och var annars hemma med Pelle på dagarna. Kvällarna däremot var fortfarande fulla med olika möten och aktiviteter. I samlingen ingår en prydnadskudde som Hervor vävt samt några tillbehör till vävstolen.

Som en röd tråd genom familjens liv finns Sandstugan i Näshulta. Hervors morföräldrar dog omkring 1930 och då hjälpte Ada Hervor att köpa loss de andra syskonen. Sandstugan användes sen i många år som sommarstuga. Det var här familjerna träffades och umgicks.

1995 flyttade Pelle Wester till Sandstugan för att bo där permanent. Han byggde då också ett nytt hus och ateljé på gården. Möjligen att det arbetet påbörjades tidigare. I samband med det flyttade även Hervor tillbaka till Näshulta och in i det nybyggda seniorboendet Rosendal vid Hanebergs säteri.

I arkivet finns sammanfattning av intervjun med konstnären Pelle Wester samt Hervor och Adas memoarer som ger en levande bild av familjens historia och livsvillkor. Samlingen innehåller även kopior av några brev som Claes August Carlsson skickat till Ada för att uppdatera henne om hur det går för Hervor när hon var hos dem. Där finns också några tidningsartiklar där Hervor intervjuats i olika sammanhang.

Pelles son Knutte är också konstnär. Han arbetade under tre år med att
teckna scener från sin farmor Hervors historia. Det resulterade i ett stort antal akvareller och tuschteckningar, varav många ligger till grund för den animerade dokumentären “Horungen” om Hervors uppväxt i fattigsverige i början av 1900-talet. Ett antal teckningar och filmen som visades på SVT ingår i Sörmlands museums samlingar.

Organisationskod:SLM

Identitetsnummer:17239

Samtidigt förvärvat:Samling: ”Horungen” Hervor Wester

Grupperingar

Objekttyp: Samling
Objekt i samlingen: 100 stycken


Källhänvisning

Showing qrtag“”Horungen” Hervor Wester (1909-2005)”, Sörmlands museums samlingar, hämtad 19 mars 2024
https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/collections/c24-289/