Skejtare, deras skateboards, kläder och berättelser

Bild som illustrerar objektet

Beskrivning:Samlingen innehåller skateboards, kläder, foton och berättelser från flera pojkar knutna till olika projekt, med det gemensamma att de alla varit skejtare. Det rör sig om material från 1970-talet och framåt. Nedan följer en presentation av personerna, föremålen och utdrag ur deras berättelser utan inbördes ordning:

Calle Wachtmeister född år 1984 i Trosa har bidragit med kläder (SLM 34122-34126) och fotografier (D10-213 – D10-216). Han har år 2010 berättat om hur han började skejta och hur man skulle vara klädd:

”Jag började skejta när jag var elva tror jag, jag gick i alla fall i mellanstadiet. Jag hade kompisar som skejtade och jag tyckte det såg kul ut och ville pröva. Jag hade bland annat åkt enhjuling en hel del och hade bra balans så det var inga problem att börja åka.

Rätt snabbt köpte jag min första bräda. Det blev ett tiotal genom åren. Några körde jag slut på helt, andra bytte jag för att jag vill ha något bättre. Vi åkte väldigt mycket, hela skoltiden. När jag gick i gymnasiet i Nyköping (Gripen) hade jag ofta med mig brädan. Vi åkte på håltimmar och efter skolan. På helgerna åkte vi ofta i Slakthuset i Nyköping som hade en inomhusyta. Vi var också i industriområden och lite överallt på gatorna. Jag byggde en longboard när jag var sjutton, arton. Pappa hjälpte mig, den blev bra. Snabb. Min kompis Johan och jag byggde en egen street-yta en bit längre ner på vår gata där det är bilfritt (i Trosa). Vi hade hemmagjorda rails (byggda av lastpallar och järnvägsräls), boxar (platå uppbyggd av lastpallar och plywoodskivor) och flyouts (hopp). Vi var väl runt nitton år då. Grannen gillade inte slamret och smällarna när vi åkte. Det blev lite bråk.

Nu är jag 26 år. Fortfarande åker jag lite grann på somrarna, mest ramp, men det blir inte så mycket längre. Numera ägnar jag nästan all fritid åt klättring.

Om kläderna.
I början var det stora baggy-kläder som gällde. Byxorna satt lågt, med mycket häng och de var väldigt stora. Alla hade mössor eller kepsar. Inspirationen kom från skatefilmer och hip hop-kulturen. Så såg skejtarna ut i vår omgivning fram till omkring 1998-1999. Då kom det in andra skate-stilar som konkurrerade med baggy-stilen. Igen var det amerikanska skatefilmer som påverkade modet runt om i hela världen. En ny stil växte, inspirerad av punkmodet. Nu blev det mer olika grupperingar med olika klädval och stilar. I stort kan man dela upp dem i två – en hiphop-inspirerad med baggy-kläder och en punk-inspirerad med tajta svarta byxor. Även sättet att åka var ofta olika mellan stilarna. Punkstilen körde mer våghalsigt, fort, stort, trappor, farligt. Medan hiphop-stilen var ofta mer teknisk svår, balans, kontroll.

Skorna var viktiga. De måste för det första fungera att åka med. Skateskor är speciellt gjorda att tåla mycket med extra förstärkningar och bra sulor. Men de slets ut rätt snabbt ändå. Jag tror det blev två par skor per sommar. Hålen blev alltid på ena sidan, lite ovanför lilltån. Och mest på ena skon. Den andra var alltid hel och fräsch. Jag försökte ibland laga hålen med speciallim (Liquisole) och det höll rätt bra men till slut gick det inte längre”./Calle Wachtmeister, februari 2010.

Daniel Nilsson född år 1978 i Nyköping har bidragit med sin livsberättelse. Den skrev han i ett uppsatsprojekt i svenska på Gripenskolan i Nyköping. Detta i samband med projektet LIV, ett insamlingsprojekt av levnadsminnen mellan åren 1996-1998. Daniels berättelse är indelad i tre delar, Födseln, Nutid och Framtid. Största intresset är skateboard och att lyssna på Oasis och The Beatles. Efter skolan planerar han att flytta till England och jobba i skivaffär. “Framtiden är inga som helst problem. Jag vet precis vad jag ska göra”. Projekt LIV, nummer 74.

Joakim Westerlund född år 2000 i Eskilstuna. Hans outfit (SLM37322-SLM37328) ingår som en del i projektet ”Koll på kläder” vilket genomfördes 2015. Insamlingen omfattar föremål, foton (D2016-0132 – D2016-0137) och intervjuer i enkätform samt en insamling av Konsumtionsdagböcker.

Niklas Ledberg bodde i Flen. Han har medverkat med foto (D11-575) och en intervju. På fotot syns han med sin skateboard i projektet ”Röster i Flen” år 2011. Ett delprojekt i detta var ett samarbete med gymnasieskola Prins Wilhelm i Flen. Elever i årskurs 2 har fotat och intervjuat varandra. Från en vepa från utställningen med samma namn som projektet: ”Skategrabben Niklas tar gärna fram brädan så ofta som möjligt. “Det får mig på andra tankar, att komma bort från verkligheten ett tag.” /Niklas Ledberg

År 1998 hölls en fototävling, ”Nyköping av idag”. I den ingår Sören i Nyköping med sin skateboard på ett foto från 1998 (RR162-99-2).

I vandringsutställningen ”Apropå 70-tal” år 2005 har Rocco Gustafsson född 1966 i Eskilstuna berättat om sitt förhållande till skateboard:

“När punken kom förvandlades jag snabbt till en tuff och farlig kille. Vi satte badges och säkerhetsnålar i jackorna och köpte skateboards… När punken kom förvandlades jag snabbt till en tuff och farlig kille. Vi satte badges och säkerhetsnålar i jackorna och köpte skateboards. Säkerhetsnålar i kinderna hörde vi bara talas om, det var väl bara i Stockholm. Vi var ganska oskyldiga punkare, lite rufsiga i håret och försökte klä oss lite tufft. Vi färgade håret med karamellfärg. Jag hade orange. Vi ritade på våra jeans, så dom skulle se trashiga ut. Ibland kunde vuxna byta sida av gatan för att slippa möta oss”./ Rocco Gustafsson, juni 2005. Fler citat finns i arkivmaterialet från utställningen. Rocco har bidragit med en vit T-shirt (SLM35895).

Sven Karlsson i Björkvik besökte ovan nämnda vandringsutställning i en husvagn. Han skänkte då sin skateboard från 1970-talet (SLM 33437). Den har en puck påsatt i “tailen” (bak), vilken han själv satt dit. Skälet var delvis för att skateboarden slets där och dels för att det gav svarta streck i asfalten vilket ansågs väldigt häftigt.

Tobias Janius från Trosa har bidragit med sin skateboard och kläder från början av 2000-talet (SLM 31881-31886 samt 31899). Föremålen ar insamlade i samband med utställningen ”Kläder som tecken” från 2003.

Organisationskod:SLM

Identitetsnummer:17043

Samtidigt förvärvat:Samling: Skejtare, deras skateboards, kläder och berättelser

Grupperingar

Objekttyp: Samling
Objekt i samlingen: 18 stycken


Källhänvisning

Showing qrtag“Skejtare, deras skateboards, kläder och berättelser”, Sörmlands museums samlingar, hämtad 28 mars 2024
https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/collections/c24-89/