Över 50 års resande, om ångfartyget Nyköping14 träffar

  • Sorterat efter: Senast ändrad   

undefined

I samband med att ångaren Nyköping skrotades i Stockholm år 1923 tillvaratogs några föremål från den båt som under 52 år regelbundet tog passagerare mellan Nyköping och Stockholm.
Mellan åren 1862 – 1914 företogs ungefär 150 resor per år mellan mars och jul. Att resa till huvudstaden med båt var mycket bekvämare än att ta sig fram med häst och vagn, ett fåtal hade tillgång till moderniteten automobil under de sista åren, och järnvägen Nyköping – Järna blev inte klar förrän 1915.

Om skeppsbyggeriet i Nyköping och om ångaren Nyköping och annan verksamhet kan man läsa i ”1800-talets skeppsbyggeri i Nyköping” av Per Klang 1972, varifrån stora delar av denna information kommer.

Om Nyköping som varvsstad:
Nyköping var under perioder en varvsstad. Segelfartyg hade sporadiskt byggts under 1700-talet och 1800-talets första del.
Mellan 1827 och 1846 existerade Nyköpings varv. Den första ångbåten, hjulångaren Ellida, var byggd av trä och hade en ångmaskin från Stockholm.

1856 startade Nyköpings Mekaniska Verkstad, omkring 1860 var inte mindre än 425 personer anställda där. Skeppsbyggeriet blomstrade under ett decennium, den första svenska ångaren som korsat Atlanten var Ernst Merck sjösatt 1858, Sveriges dittills största ångfartyg.
Flottan beställde kanonbåtar och man tillverkade till och med lokomotiv.
Men 1864 uppstod kravaller, verkstaden ville sänka arbetstiden från 12 till 8 timmar om dagen och arbetarna protesterade. Till den allmänna oron visade det sig att finansmannen i Stockholm Johan Holm gått i konkurs i den rådande ekonomiska krisen. Han hade bland annat finansierat byggandet av Ernst Merck och det slutade med konkurs även för verkstaden år 1866.

Om ångfartyget Nyköping:
När ångfartyget S/S Nyköping sjösattes 1861, stod ångbåtsbefälhavare Gustaf Malmström på kommandobryggan och kungjorde det nya fartygets namn genom att ropa ut det i sin silverropare. Mer om Gustaf och om roparen, se nedan. Som passagerarfartyg intog Nyköping en särställning, hon blev kvar i hemfarvattnen i mer än ett halvt sekel.

Sjöfartsmuseum i Stockholm har data om båten. Hon var 36,09 m lång och 5,94 m bred. Registreringsnummer 1820. Rederi Ångfartygs AB Södermanland, senare Ångfartygs AB Nyköping. Renoverad 1904 med nya ångpannor.

1914 började båten bli sliten och omodern och året efter beslöt rederiet att fartyget skulle tas ur bruk. 1916 såldes hon för 22 000 kronor till AB Stannum i Stockholm för att sen 1923 säljas till AB Julius Slöör i Stockholm där hon skrotades samma år.

Om Nyköpings sista resa mot Stockholm skrev Södermanlands nyheter en artikel (2 maj 1916):
”Några få passagerare medföljde hvilka i minnet ville återkalla något af alla de angenäma stunder de haft tillfälle att tillbringa ombord på Nyköping. Nog kändes det en smula vemodigt och samma känsla erfor förmodligen de många, som här och där vid bryggorna utefter leden vinkade avsked”.

Om föremålen i samlingen, om befälhavare och medarbetare:
De flesta av föremålen kommer från Stockholm och tillvaratogs i samband med skrotningen. Några undantag har kommit senare, bland annat den ovan nämnda roparen, megafonen av silver, SLM 12444.
Megafonen är av delvis förgyllt silver och tillverkad av silversmeden i Nyköping Johan Mauritz Corth i Nyköping år 1860. Den ”ropare” som år 1861 användes vid invigning av Nyköping. Roparen har en inskription, “Till Kapten G. Malmström för Redbarhet och Nit såsom Befälhavare på “Hermoder” af Aktieegare”. Gustaf Malmström gifte sig dessutom år 1867 med silversmedens dotter Selma Charlotta Matilda Corth född 1845 i Nyköping.

Gustaf Malmström var född vid Tistad 1828, arbetade på flera fartyg och tog ångbåtsbefälhavareexamen innan han tog befälet på passagerarfartyget Hermoder av Nyköping. När han avgick från Hermoder för att bli befälhavare på ångaren Nyköping fick han av rederiet denna hedersgåva som han använde när Nyköping skulle invigas. Gustaf kvarstannade till 1876 då han på grund av sjukdom tvingades mönstra av. Han gick bort 1877. Megafonen är en gåva år 1972 av bröderna Bo och Stig Malmström, Gustaf var deras farfar.

Fyra föremål (SLM 320-323) inkom samtidigt, tre av dem i samband med skrotningen 1923 i Stockholm. Den fjärde (SLM 323) är en båtmodell av ångaren. Noterad som tillverkad av kapten Albin Ekelund, Nyköping. Han har också skänkt de andra tre föremålen. Problemet är att det inte finns någon Albin Ekelund skriven i Nyköping enligt kyrkböckerna. Kanske bodde han här tidvis, mer troligt är att han befunnit sig i Stockholm i samband med skrotningen. (Det finns en Albin Ekelund född 1857-09-29 noterad som styrman, i Stockholm).

SLM 320, två namnskyltar. Tillverkade av trä, svartmålade med förgyllda bokstäver i relief. 3,86 m långa och 35,5 cm breda.
SLM 321, två signalkanoner. Kaliber 3,2 cm. Kanonerna ”satt fästade på relingen och var avsedda att användas under dimma, då fartyget var i nöd eller eljest när man ville påkalla uppmärksamhet. Kanonerna omhändertogs och överfördes till Nyköpingshus vid fartygets skrotning 1923” enligt Per Klang i 1800-talets skeppsbyggeri i Nyköping, sid 92.
SLM 322, skåpdörr med målning av ångfartyget. Artikeln, ovan nämnd, från Södermanlands Nyheter 3 maj 1916, avslutas med följande: ”Till sist kan det förtjäna påpekas att en modell av ångaren Nyköping finns förvarad åt eftervärlden i Södermanlands länsmuseum, där också en från ångaren borttagen väggfyllning, på vilken fartyget målats, fått sin plats.” / Håkan Norén, Nyköpings historia II år 2009.
SLM 323, båtmodell i monter, 1920-tal. Noterad som tillverkare och gåva från kapten Albin Ekelund, se ovan.

SLM 12334, “Besigtningsbevis för Ångfartyget Nyköping, av den 12 februari 1864″. Inramat besiktningsbevis, Ångaren, ”med rätt att föra 231 passagerare” är undertecknad av ” Besigtningsman: F A Carlsson, Wiktor Johansson och N. Malmberg. Gåva år 1972 av ”G. Bergström”.

Som ovan nämnd var Gustaf Malmström ångarens förste befälhavare mellan 1862 – 1876. Under 1877 fördes Nyköping av kapten L. M. Kullberg och 1878 fick Nyköping en ny befälhavare. “…våren 1878 beträdde kapten Axel Hartzell fartygets kommandobrygga där han sedan tjänstgjorde i hela 37 år.
Sommartid vistades han i ungdomen hos sin farbror på Hartzö i Bälinge, lotsåldermannen August Hartzell. Där fick han smak för sjön. 1863 mönstrade han på skeppet Prins Carl och följde med på långresa till Ostindien. 1867 – 68 var han i land och läste till styrman och efter ytterligare en tid till sjöss läste han till kapten.
Han seglade därefter som befälhavare bland annat på skonerten Miranda under flera år fram till 1878 då han lämnade de stora haven för att bli befälhavare på Nyköping, som alltså blev hans sista båt och vars brygga han trampade i 37 år” / ur 1800-talets skeppsbryggeri i Nyköping av Per Klang 1972.

”Restauratris under många år var Augusta Jansson. Hon öppnade senare Nya Fruktaffären Östra Kyrkogatan 15 “Frukt-Augusta”. Hon sålde under andra världskriget chokladkakor som verkligen var en “bristvara” då. Men endast till “stamkunder”. Chokladkakorna förvarades under disken. Augusta framhöll att det var önskvärt att kunden samtidigt köpte ett kilo frukt t.ex”. / Bildgruppen Nyköping.

Ett antal fotografier är registrerade, både på ångaren och från verkstadsområden. De kan sökas under ”Ångfartyget Nyköping”, ”Nyköpings varv” respektive ”Nyköpings Mekaniska Verkstad” i Sörmlands museums databas.

Tio föremål från 1800-talets skeppsbyggeri i Nyköping har förvarats länge på museet, ursprunget är inte noterat. De har sannolikt tillhört varvet eller den mekaniska verkstaden och är därmed av intresse för skeppsbyggnadsperioden. Det rör sig främst om en ångmaskindriven encylindrig pump av gjutna järndelar monterad på en ekbjälke. Denna typ av pump brukade användas för pannmatning till ångmaskin eller som länspump (SLM13838). Den är sannolikt inte tillverkad på varvet, men troligen har den tillhört en där tillverkad ångbåt, kanske till och med Nyköping.

De nio andra föremålen är en- två- och treskurna block av trä och järn och en krok som sannolikt har använts vid båtbyggen. De har använts antingen som del i riggen på ett skepp eller ingått i varvets utrustning. Det största blocket (SLM 34068) är 65 cm högt och väger 40 kilo. Det är omtalat av Per Klang och avbildat i hans bok om skeppsbyggeri i Nyköping, sidan 46, ”Det torde ha använts vid fartygs krängning eller kölhalning, tyngre riggningsarbeten o dyl”. Övriga är inregistrerade under SLM-nummer 13839 – 13844 samt 13774.

Läs mer om samlingen

1 av 14 på denna sida

SLM 322 – Målning av ångfartyget S/S Nyköping, utförd på skåpdörr från fartyget

Skåpdörr med målning av ångfartyget S/S Nyköping. Ångfartyget tillverkat i Nyköping 1861, såldes 1916 och skrotades 1923 i Stockholm.

Efter uppgifter från Håkan Norén 2009-11-10:
SN avslutade sin artikel den 3 maj 1916: "Till sist kan det förtjäna påpekas att en modell av ångaren Nyköping finns förvarad åt eftervärlden i Södermanlands länsmuseum,…

2 av 14 på denna sida

SLM 12334 – “Besigtningsbevis för Ångfartyget Nyköping, av den 12 februari 1864”

Besiktningsbevis för ångaren S/S Nyköping med rätt att föra 231 passagerare m.m. Information om fartyget."Besigtningsbevis för Ångfartyget Nyköping, av den 12 februari 1864." Besigtningsman: F A Carlsson, Wiktor Johansson och N Malmberg. Inramat, förgylld (sliten) träram.
Se även SLM 320 Namnskyltar, 321 Signalkanon, 322 Målad bild av båten på skåpdörr…

3 av 14 på denna sida

SLM 12444 – Megafon av silver, delvis förgylld, tillverkad av Johan Mauritz Corth år 1860

Delvis förgylld megafon av silver.
Gravyr: "Till Kapten G. Malmström för Redbarhet och Nit såsom Befälhavare på "Hermoder" af Aktieegare".
När ångfartyget S/S Nyköping sjösattes 1861, stod kapten Malmström på kommandobryggan och kungjorde det nya fartygets namn genom att ropa ut det i sin silverropare.

Megafonen är tillverkad av Johan Mauritz…

4 av 14 på denna sida

SLM 323 – Båtmodell, ångfartyget Nyköping, tillverkad av kapten Albin Ekelund

Modell av ångfartyget S/S Nyköping i glasmonter.

Noterad som tillverkare och gåva från kapten Albin Ekelund, Nyköping. Enligt kyrkböckerna finns ingen Albin Ekelund skriven i Nyköping. Ångfartyget skrotades i Stockholm 1923 och bland annat signalkanonerna togs då från båten för att sen överlämnas till Sörmlands museum. Troligen är Albin Ekelund inte…

5 av 14 på denna sida

SLM 321 1-2 – Två signalkanoner från ångfartyget Nyköping

Två kanoner från ångfartyget S/S Nyköping. Kaliber 3,2 cm. På undersidan ett ledat fäste med en 12,5 cm lång vertikal tapp.
Signalkanonerna satt fästade på relingen och var avsedda att användas under dimma, då fartyget var i nöd eller när man ville påkalla uppmärksamhet. Fartyget skrotades 1923 i Stockholm.
"Kanonerna…

7 av 14 på denna sida

SLM X29-83 – Ångfartyget Nyköping omkring år 1900

Ångbåten Nyköping, byggd vid Nyköpings Mekaniska Verkstad, i Nyköpings hamn omkring år 1900. Båten gick sträckan Nyköping-Stockholm mellan 1862-1914.