Strängnäs hospital, senare Sundby sjukhus 1922-1988706 träffar

  • Sorterat efter: Senast ändrad   

undefined

Samlingen från Sundby sjukhus i Strängnäs innehåller föremål, foton och arkivmaterial från anstaltens hela historia 1922-1988. Samlingen överfördes till Sörmlands museum 2017 från det nu nedlagda Strängnäs museum.

Nedan följer en kort historik, och en kort beskrivning av innehållet.

Sundby hospital var ett av många stora mentalsjukhus som uppfördes i Sverige under 1900-talets början. Detta efter att behandling inom psykiatrin under 1800-talet utvecklats till att patienter skulle få vård i stället för att bara gömmas undan. De dåvarande behandlingarna räckte inte långt och kritiken växte mot bristen av resultat. Ett växande antal patienter ledde till att behandlingsmetoderna förändrades omkring sekelskiftet 1900. Patienterna skulle vårdas och vila i ljusa och rena sjuksalar. Vården skulle specialiseras och professionaliseras.

Ett av alla de sjukhus som uppfördes var Sundby hospital. Utredarna föreslog att Sundby gamla biskopsgård på Tosterön i Strängnäs skulle bli hospital för mellansverige, riksdagen klubbade beslutet 1911. Här fanns redan ett lantbruk, vilket skulle ge patienterna en meningsfull sysselsättning och dessutom bli självförsörjande. Då bodde ännu de flesta svenskarna på landet och patienter kunde arbeta med sådant de var vana vid. Platsen var lätt att nå för transporter och mycket tilltalande vilket också ansågs viktigt.

År 1912 påbörjades byggnadsarbetet under arkitekterna Ture Stenberg och Gustaf Wickman som ritat planerna. År 1916 tog Carl Westman över. Förutom tio paviljonger, fem för kvinnor och fem för män, uppfördes flera ekonomibyggnader för sjukhusets drift. Söder om sjukhusbyggnaderna byggdes en rad trähus som inrymde tjänstebostäder. Läkarvillorna placerades nere vid Mälaren.

Anstalten kom att bli som ett eget samhälle där man odlade spannmål och foder, höll kor, hästar, grisar och får. Man odlade grönsaker, frukt och blommor i den stora trädgården. Patienter var sysselsatta och kostnaderna hölls nere. I olika verkstäder kunde patienterna ägna sig åt snickeri och metallarbete, sömnad och vävnad mm. På Sundby syddes dräkter och skor tillverkades.

I januari 1922 kom de första patienterna. Totalt fanns det plats för 800 personer, män och kvinnor i olika paviljonger. Patienterna kom från Södermanlands, Västmanlands, Stockholms och Örebro län. Men behovet växte, och Sundby blev trångt. 1955 var 1324 patienter inskrivna.
Man uppförde till och med en egen kyrka, många av patienterna blev kvar på Sundby hela livet, dog och begravdes på sjukhusets begravningsplats.

Sjukhuset avvecklades 1986-1988. Då hade nya mediciner och en annan syn på vården gjort Sundby omodernt. De psykiskt sjuka skulle inte längre isoleras på stora anstalter. De skulle integreras i samhället.

År 1986 genomfördes en dokumentation av anstalten. ”Sundby sjukhus i Strängnäs”, en dokumentation utförd av Södermanlands museum på uppdrag av Södermanlands läns landsting.
I denna går Elisabeth Gille genom dels byggnaderna, dels en beskrivning av de insamlade föremålen. De senare uppdelades i tre grupper. Materialet är inte komplett, en del hade redan försvunnit.

1. Föremål med patientanknytning, kläder, sjukvårdsartiklar. Patienternas fritids- och terapialster, broderier, konst, vävnader, trä- och korgarbeten mm.
Patienternas konst- och hantverksalster är inte försedda med upphovsman, möjligen kan förnamn förekomma. I samlingen finns även förutom enstaka kläder även hygienartiklar.
Ett antal redskap från syateljén, lädertillverkningen, skomakeriet, korg- och trätillverkningen.
Här bör nämnas att det även ingår material tillverkade av krigsflyktingar från de baltiska länderna, Polen och Ungern. De bodde i numera rivna paviljonger från år 1944.

2. Föremål med personalanknytning. Kläder för skötare, nyckelknippor och olika låsanordningar.

3. Föremål med anknytning till sjukhuset, en del inventarier och möbler. Verksamheten inom sjukhuset, från köket, jordbruket, tvätteriet och bageriet exempelvis.
Redskap från den medicinska vården i två vita medicinskåp.
Flera serviser och ätredskap ingår, från patienternas enkla plåtmuggar till personalens porslin från Gustafsberg och tillhörande bestick av nysilver. Bestick från köket.
En stor mängd textilier tillverkade av patienter och personal. Många prydde under senare år väggarna på sjukhuset.
I samband med dokumentationen 1986 gjordes en del intervjuer, bevarade i arkivet. Arkivmaterial, litteratur och stora delar av fotosamlingen är under arbete (2019).

Från projekteringen av sjukhusbyggnaderna finns i samlingen en mapp innehållande 35 ritade och färglagda ark. Arkitektritningar av fasader, genomskärningar och situationsplaner för Sundby hospital från 1912 (SLM 59126).

Sundby i årtal, listan grundar sig på material från Strängnäs museum:

Sent 1800-tal: Medicinalstyrelsen utarbetar en plan för sinnessjukvården och föreslår att en rad stora sjukhus ska uppföras över hela Sverige.

1911: Riksdagen beslutar att bygga Strängnäs hospital (Sundby sjukhus) för 800 patienter på biskopsbostället Sundby.

1912: Det första spadtaget tas. Arkitekterna är Ture Stenberg (till 1913), Gustav Wickman (1913-1916) och Carl Westman (från 1916).

1914-1921: Materialbrist under första världskriget och arbetskonflikter drar ut på byggtiden.

1919: Förste överläkaren och sjukhuschefen Einar Lauritzen tillträder sin tjänst.

1922: Strängnäs hospital invigs och de första patienterna tas emot. Anläggningen är byggd enligt det s.k. paviljongsystemet med tio paviljonger symmetriskt placerade kring en mittaxel i den parkliknande terrängen. Ekonomibyggnader, tjänstebostäder och läkarvillorna byggs i utkanten av den centrala sjukhusanläggningen. Tillhörande jordbruksmark ska ge möjlighet till självhushåll och samtidigt sysselsättning för patienterna. Även en begravningsplats anläggs på nuvarande Abborrberget.

1926: Sundby kyrka invigs som den första svenska hospitalskyrkan.

1929: En ny sinnessjuklag beslutas och benämningen ändras från hospital till sinnessjukhus.

1935: Sjukhusanställda får möjlighet att bygga villor på Abborrberget.

1936: Bron till Strängnäs står färdig och underlättar kommunikationen.

1944: på Sundby upprättas en flyktingmottagning, huvudsakligen för baltiska krigsflyktingar. Dessa deltog i arbete och terapi.

1946-1950: Från Sundby skickades 25 patienter till lobotomioperation – men redan 1950 avskrivs metoden här som inte framgångsrik (det var framför allt dr Elin Wingqvist-Renck som mosatte sig lobotomi) medan andra sjukhus har sina högsta antal lobotomioperationer under åren 1950-1953.

1950-talet: Benämningen ändras Till Sundby mentalsjukhus. På begravningsplatsen har till 1951 begravts 486 patienter, ett tiotal personal vid sjukhuset samt omkring tio baltiska och polska krigsflyktingar.

1952: Psykofarmaka prövas för första gången och inleder en stor förändring inom mentalsjukvården.

1956: En ny tvåårig grundutbildning för sjukvårdspersonalen etableras på Sundby sjukhus. Tidigare fick skötare enbart några veckors utbildning och en kort påbyggnadsutbildning för överskötare.

1967: Landstiget tar över Sundby sjukhus och den officiella benämningen blir psykiatriskt lasarett.

1964-1972: Befintliga byggnader renoveras och ny samlingssal, terapiverkstäder och ett medicinskt centrum byggs till. Även vårdmetoderna moderniseras. Slutna avdelningar öppnas där patienterna kan röra sig fritt. Nya aktiviteter som studiecirklar och utflykter erbjuds patienterna och de får bära privata kläder. Man företar utlandsresor med patienter, till Norge 1967 och till Italien 1969.
En affär på området säljer föremål och textilier som vårdare och patienter gjort.

1972: Jordbruket avvecklas, djuren säljs och marken arrenderas ut, trädgårdsodlingen läggs ner.

1975: Pockettidningen R publicerar ”Vårdad till vanvett” – Rapport från ett svenskt mentalsjukhus efter att en reporter ”wallraffat” på Sundby sjukhus.

1982: Beslut tas att lägga ner Sundby sjukhus. Första avdelningen stängs.

1987: De sista patienterna lämnar Sundby. Riksantikvarieämbetet klassar Sundby sjukhusområde som riksintresse.

1988: Gamla sjukhusområdet blir Sundby park och ombyggnad till bostäder, skola och företagslokaler påbörjas.

1994: Larm om att utskrivna patienter från Sundby sjukhus visar hög överdödlighet och många självmord. Rapporten ifrågasätts av företrädare för den sörmländska psykiatrin.

2007: En ändring av detaljplanerna föreslås och ny bebyggelse planeras i närheten av de gamla sjukhusbyggnaderna. Många befarar att kulturmiljön ska ta skada.

Specifik litteratur rörande Sundby:
”Sundby sjukhus i Strängnäs”, en dokumentation utförd av Södermanlands museum på uppdrag av Södermanlands läns landsting 1986.
”Sundby sjukhus, ett självförsörjande samhälle” samt ”Sundby sjukhus med egen kyrka, klockstapel och begravningsplats” av Lars Thor i Sörmlandsbygden 2002
”En minnesbok om Sundby sjukhus” av E. Andersson & N. Andersson 1988

Läs mer om samlingen

1 av 706 på denna sida

SLM 58142, 58251, 58252, 58264, 58265 – Tallrikar och assietter, Gustavsberg “Medicinalväxter”, från Sundby sjukhus Strängnäs

Assietter och tallrikar av benporslin, Gustavsberg. Design "Medicinalväxter" av Stig Lindberg i blått på brämet.

58142: Mattallrik i benporslin, Gustavsberg. Diameter 20 cm.
Användes på lugnare avdelningar på Sundby sjukhus i slutet av 1950-talet.

58251 och 58252: Två små assietter. Användes tillsammans med frukostmugg för välling åt sängliggande patienter. Diameter 12,5 cm.

58264…

2 av 706 på denna sida

SLM 58262, 58263 – Mattallrikar, Gustavsberg “Medicinalväxter”, från Sundby sjukhus, Strängnäs

Två mattallrikar av benporslin med dekor av medicinalväxter. Design Stig Lindberg, tillverkade vid Gustavsberg. Dessa har motiv i blått, och växterna försedda med namn.

Användes av patienter vid Sundby sjukhus som måltidsporslin från 1967 efter att Landstinget tagit över.

Föremålet kommer från Strängnäs museum. Det överfördes till Sörmlands museum 2017.

3 av 706 på denna sida

SLM 58257, 58258, 58259, 58260, 58261 – Uppläggningsfat och karott, Gustavsberg “Medicinalväxter” från Sundby sjukhus

Uppläggningsfat och karott av benporslin, Gustavsberg "Medicinalväxter" av benporslin. Motiv i blått. Design Stig Lindberg.

58257: Karott. 32 x 23 x 6,3 cm.
58258: Uppläggningsfat. 32,5 x 23,2 x 3 cm.
58259: Uppläggningsfat. 25 x 17,5 x 3 cm.
58260: Uppläggningsfat. 40,5 x 29,5 x 4,5 cm.
58261: Uppläggningsfat. 20 x 4,5 x…

4 av 706 på denna sida

SLM 58250, 58253, 58254 – Tekopp och mugg, Gustavsberg “Medicinalväxter”, från Sundby sjukhus, Strängnäs

Tekopp med fat och mugg av benporslin, Gustavsberg "Medicinalväxter" i blått designade av Stig Lindberg.

58253 och 58254, Tekopp med fat. Höjd 9 cm, diameter 14,5 cm.

58250: Mugg med två öron. Nedre halvan av muggen är räfflad. Höjd 6,3 cm, diameter 9 cm. Användes som frukostmugg för välling åt…

5 av 706 på denna sida

SLM 58242, 58243, 58244, 58245, 58246, 58247, 58248, 58249 – Muggar av porslin, Gustavsberg “Medicinalväxter”, från Sundby sjukhus, Strängnäs

Muggar av benporslin, Gustavsberg "Medicinalväxter" i blått. Design Stig Lindberg.
58242-58247: Sex muggar utan öra. Nedre halvan av muggen är räfflad.
58248-58249: Två muggar med öra, rak sida.
Användes som frukostmugg för välling åt sängliggande patienter på Sundby sjukhus från 1967 när Landstinget tog över.

Föremålen kommer från Strängnäs museum. De överfördes…

6 av 706 på denna sida

SLM 58268, 58269, 58270, 58271, 58272 – Kannor av porslin, Medicinalväxter av Stig Lindberg, från Sundby sjukhus, Strängnäs

Kannor tillhörande servisen "Medicinalväxter", design Stig Lindberg. Merparten tillverkade av Gustavsberg. Användes av patienter vid Sundby sjukhus som måltidsporslin från 1967 när Landstinget tog över.

58268: Större mjölkkanna märkt "Åselius Karlskrona". 11,5 cm hög.
58269: Gräddkanna märkt "Gustavsberg Benporslin". 6 cm hög.
58270: Gräddkanna märkt "Uppsala Ekeby Karlskrona Sweden". 6 cm hög.
58271:…

7 av 706 på denna sida

SLM 58141, 58255, 58256, 58266, 58267 58273 – Fat, kopp och kannor, “Medicinalväxter” av Stig Lindberg, från Sundby sjukhus, Strängnäs

Servis, sopptallrik, kopp och kannor tillhörande servisen "Medicinalväxter", design Stig Lindberg. Brun dekor. Tillverkade av Gustavsberg. Användes av patienter på de lugnare avdelningarna vid Sundby sjukhus som måltidsporslin från 1967 när Landstinget tog över.

58141, Tallrik, 21 cm i diameter.
58255 och 58256: Kopp och fat, Höjd 5,5 cm, diameter 13…

8 av 706 på denna sida

SLM 58703 – Oljemålning, vy över Strängnäs av Elvine Boström, 1900-talets mitt

Oljemålning, vy över Strängnäs. Utsikten mot Tosterö, Sundby sjukhus. Bronserad träram. Signerad Elvine Boström. På baksidan sitter en etikett märkt "Boström, Fr. Långberget, Dr. Renck".

Tavlan var en gåva från patienten Elvine Gustava Boström (1867-1937) till doktor Elin Wingqvist-Renck, läkare på Sundby sjukhus i Strängnäs. Tavlan är målad efter 1935 enligt…

9 av 706 på denna sida

SLM 58187 – Akvarell, blomma i kruka, Rut Andersson 1931, från Sundby sjukhus

Inramad akvarell, blomma i kruka. Signerad "Rut Andersson 31". På baksidan märkt "Torvald Andersson privat". Smal förgylld profilerad ram, glasad.
Har ingått i möblemanget på Sundby sjukhus.

Tavlan kommer från Strängnäs museum. Den överfördes till Sörmlands museum 2017.

10 av 706 på denna sida

SLM 58052, 58053 – Två mattallrikar av aluminium från Sundby sjukhus, 1920-tal

Två tallrikar av aluminium. Märkt "4B" (Avdelningsnummer).
Tallrikarna användes på alla avdelningar mellan 1920-1950-talen. Användes på oroliga avdelningar fram till 1980-talet.

Föremålen kommer från Strängnäs museum. Det överfördes till Sörmlands museum 2017.

11 av 706 på denna sida

SLM 58066 – Stetoskop från Sundby sjukhus, Strängnäs

Äldre stetoskop märkt Eschmann, Made in England.
Från fritidsavdelningen på Sundby sjukhus vid Strängnäs.

Föremålet kommer från Strängnäs museum. Det överfördes till Sörmlands museum 2017.

12 av 706 på denna sida

SLM 58079 – Spritlampa för sterilisering, av glas, från Sundby sjukhus vid Strängnäs

Spritlampa av gjutet glas. En mittöppning med metallhållare och veke försedd med en liten bägarformad glaspropp.
Användes till att sterilisera exempelvis sprutor vid Sundby sjukhus i Strängnäs.

Föremålet kommer från Strängnäs museum. Det överfördes till Sörmlands museum 2017.