Header

År 1910 köpte grosshandlare Hall gården Björktorp för 10.000 kronor till sina två yngsta döttrar Karin, 24 år, och Lisa 21 år gammal. Gården låg vid Mälaren norr om Strängnäs och var på ca 36 hektar. Systrarna kom att bo tillsammans på Björktorp i 56 år. Samlingen består av över 400 brev, en stor mängd fotografier, kassaböcker, skolbäcker teckningar och andra arkivarier från familjen Hall. Senare kommer även föremål att tas till samlingen från Strängnäs museum.

I boken ”Kärlek och konstgödsel. En berättelse om ideal, passion och framtidsdrömmar” utgiven av Sörmlands museums förlag 2009 presenterar Lena Wernevik brevsamlingen och andra handlingar med citat och kommentarer. En tidigare artikel, ”Vår Tid – om systrarna Hall”, se Sörmlandsbygden för år 2000. Nedan följer en kort resumé av dessa.

Karin och Lisa var yngst av fyra systrar som växte upp i en borgerlig familj i Stockholm i slutet av 1800-talet. Flickornas föräldrar var grosshandlare Emil Hall och hans hustru Wilhelmina. Emil Hall föddes i Stockholm 1853 och kom från enkla förhållanden. När Emil gifte sig med Wilhelmina var han 29 år och arbetade som bokhållare. Wilhelmina var ett halvår yngre än sin man och kom också från Stockholm.

Alla fyra systrarna, Maja född 1881, Emy född 1883, Karin född 1886 och Lisa född 1889 gick på Wallinska skolan, Stockholms äldsta läroverk vilket avspeglar sig i brev och skolmaterial. Skolans lärare var engagerade i kampen för jämställdhet och kvinnors rättigheter, bland annat Ellen Fries, den första kvinnan i Sverige som disputerade. Möjligen var det en skolresa till Dalarna som inspirerade Karin och Lisa till att bryta med konventionerna och senare starta ett jordbruk tillsammans. Flickorna kom där i kontakt med den nationalromatiska ungdomsrörelsen som utvecklades i början av 1900-talet.

Systrarna umgicks även i en radikal vänkrets där bland annat författaren Per Rösiös idéer om naturfilosofi och jordbruksfrågor lästes och diskuterades.

Både Karin och Lisa hade manliga bekantskaper som ledde till förlovningar och sträckte sig över flera år, men inget förhållande övergick i äktenskap.

När Karin och Lisa år 1910 flyttade till Björktorp på Tosterön hade Karin gått en lantbrukskurs ”Nordiska Lantbruksskolan” hos Rösjö på Hagaberg. De skulle komma att leva på jordbruk och djurhållning, från början med hjälp av olika inhyrda drängar. Så småningom flyttade en tidigare granne, Fritz Andersson över till Björktorp. Han hade förlorat hela sin familj i tuberkulos. Tillsammans drev de både Fritz gård Fridala och Björktorp. När fadern Erik dog 1929 flyttade också modern Mina dit.

När Fritz dog 1936, också han i tuberkulos, hade han som ensam arvinge testamenterat fädernegården Fridala till Karin och Lisa. Det blev allt svårare för systrarna att orka med skötseln av båda gårdarna och omkring år 1940 såldes både Björkdala och Fridala. Karin och Lisa behöll en del av marken, med strandrätt vid Mälaren. Där lät de bygga en fyrarumsvilla ”Lill-Björktorp”, där de slog sig ner med många husdjur.

Omkring 1960 började familjen Jolstedt, som var grannar till Lisa och Karin, att hjälpa systrarna. De hade båda problem med synen och Lars Jolstedt hjälpte till med att bland annat skriva brev till Karins och Lisas systerdotter Ragnhild, dotter till Maja. Ragnhild var läkare i Afrika och i Sydamerika och det var hon som ärvde systrarna när de gick bort med tre veckors mellanrum år 1966. De var då 77 respektive 80 år gamla och hade bott tillsammans på Björktorps gård i 56 år. Ragnhild hade själv inga anförvanter och slutade sina dagar i Mexico.

Arkivmaterialet överlämnades år 1996 av Lars Jolstedt som tagit hand om dödsboet efter önskemål från Ragnhild. Det innehåller fotoalbum, fotografier, diverse tidningsurklipp, skolmaterial och en brevsamling som sträcker sig från ca 1900 till 1960, korrespondens mellan systrarna, föräldrar och vänner. En intervju med Lars Jolstedt gjordes i samband med gåvan.

Samlingen ingår i projektet LIV, en insamling av levnadsminnen mellan åren 1996-1998, som SLM 17005:96. Även givaren Lars Jolstedt har medverkat med en egen livsberättelse, se SLM 17005:94.

Läs mer om samlingen