SLM 1131 - Vargfana, mansfigur målad på väv, använd vid vargdrev
Objekttyp
Titel
SLM 1131 - Vargfana, mansfigur målad på väv, använd vid vargdrev
Anmärkning
Vargfana. På väv målad mansfigur, midjebild i profil. Röd med svart skägg och svart hatt och i handen spjut. Fäst på träskydd av bräder.
Gåva av Gammelsta gårdsdelägare genom godsägare Lars Henrik Lamberg f. 1848.
Litt: Sörmlandsbygden 1946 . Vargfanorna avbildade i en artikel när de ställdes ut på Södermanlands läns jaktvårdsförenings utställning i Eskilstuna 1945. Artikeln av J. Stenberg handlar om vargjakt.
Litt: Fataburen 1940; Vargskäll av Albert Nilsson
Litt: Hamnström, B G, Nya sätt att på jagtplats, i förening med warghag, fånga och skjuta wargar; 1829
"Björn, varg och räv må envar allestädes saklöst dräpa...." Kung Kristoffers landslag 1442.
Under 1700-talet anordnades särskilda jaktplatsen, varvid man drev vargar med hjälp av oväsen, nät och varglappar mot varggårdar eller gropar där de slogs ihjäl. Varglappar "jakttyg" kom till sverige sannolikt under 1600-talets slut. Förföljelse av rovdjur var lagstadgad och en samhällskontrollerad plikt. Enligt 1808 års stadga skulle varje län hålla tre kompletta jakttyg till utlåning åt sockarna. Varje uppsättning bestod av 64 buntar målade jaktlappar. Länsjägmästare B G Hamnström (1774-1855) förbättrade metoderna på 1800-talets början, s.k. "rulljakttyg" angavs på en kavle och doldes i lådor, där de förvarades. Vid "inlappning" drogs dukarna ned med ett snöre, och inlappning kunde då ske av en person.
Gåva av Gammelsta gårdsdelägare genom godsägare Lars Henrik Lamberg f. 1848.
Litt: Sörmlandsbygden 1946 . Vargfanorna avbildade i en artikel när de ställdes ut på Södermanlands läns jaktvårdsförenings utställning i Eskilstuna 1945. Artikeln av J. Stenberg handlar om vargjakt.
Litt: Fataburen 1940; Vargskäll av Albert Nilsson
Litt: Hamnström, B G, Nya sätt att på jagtplats, i förening med warghag, fånga och skjuta wargar; 1829
"Björn, varg och räv må envar allestädes saklöst dräpa...." Kung Kristoffers landslag 1442.
Under 1700-talet anordnades särskilda jaktplatsen, varvid man drev vargar med hjälp av oväsen, nät och varglappar mot varggårdar eller gropar där de slogs ihjäl. Varglappar "jakttyg" kom till sverige sannolikt under 1600-talets slut. Förföljelse av rovdjur var lagstadgad och en samhällskontrollerad plikt. Enligt 1808 års stadga skulle varje län hålla tre kompletta jakttyg till utlåning åt sockarna. Varje uppsättning bestod av 64 buntar målade jaktlappar. Länsjägmästare B G Hamnström (1774-1855) förbättrade metoderna på 1800-talets början, s.k. "rulljakttyg" angavs på en kavle och doldes i lådor, där de förvarades. Vid "inlappning" drogs dukarna ned med ett snöre, och inlappning kunde då ske av en person.
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
1131
Historik
Gammelsta gård Kila Nyköping Södermanland Sverige
Sakord
Vargfana
Specialbenämning
Dukjakttyg
Material
Textil Trä
Bredd (mm)
580
Höjd (mm)
840
Teknik
Målat
Utställningshistorik
2004-04-15 - 2004-06-10 Utställning: Älskas...ätas, Parken Zoo Den blev aldrig utställd.
Källhänvisning
“SLM 1131 - Vargfana, mansfigur målad på väv, använd vid vargdrev,” Sörmlands museum, hämtad 20 juni 2021, https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/288324.