SLM 6005 1-3 – Gymnastikdräkt med mössa, har tillhört kamrer Gustaf Holmberg född 1857 i Nyköping

Bild som illustrerar objekt c24-292950

Beskrivning: Dräkt bestående av vit skjorta, byxor och mössa av vit bomull.

1- Skjorta, kantad med blå bomullsband runt krage och manschetter. På kragen broderat Nyköpings vapen. Knäppt fram med tre tygklädda knappar. Lång ärm (67 cm) knäppt med en knapp. Sprund i sidorna nedtill.
2- Byxor, långa ben (Innerben 76 cm), gylf knäppt med fem knappar, tampar med ett metallspänne bak. Märkt "H" med korssöm i rött bomullsgarn. L 113 cm
3- Skärmmössa, ofodrad. Blå knapp på kullen, snodd av blått garn framtill över skärmen. 14 cm hög.

"Till textilierna få också föras en skjorta och ett par byxor med till dräkten tillhörande mössa, som burits av kamrer Gustaf Holmberg; det är en fullständig dräkt för gymnastikuppvisningar, prydd med Nyköpings vapen broderat på kragen. Givare äro herr och fru Hilmer Gustavsson och fröken Greta Andersson" /Ur Sörmlandsbygden 1951 sidan 146.

"Lagtexten var inte särskilt utförlig om hur undervisningen skulle bedrivas, men långt in på 1900-talet var det Hjalmar Ling dagövningar, kompletterade med inslag av friare lek och annan idrott, som utgjorde basen". Linggymnastiken var uppdelad i fyra delar: pedagogisk, militär, medikal samt estetisk. Den pedagogiska gymnastiken skulle lära människor "att sätta sin kropp under sin vilja" och den militära skulle få dem att "medelst sin egen kroppskraft, under sin vilja, sätta en annan yttre vilja". Med sjukgymnastik skulle sjukdomar botas och kroppsliga smärtor avhjälpas. Till sist var den estetiska gymnastiken till för att "kroppsligt åskådliggöra" tankar och känslor. Armrörelser, benrörelser och huvudrörelser sattes samman dem i så kallade dagövningar - idag skulle vi säga träningspass. Kollektivt och på kommande skulle gymnasterna utföra de noggrant formbundna rörelser. Kvinnor skulle utföra samma rörelser, men skulle avstå från de svårare samt militära övningarna .

"Både i folkskolan och i läroverken skulle eleverna fostras till att bli ordentliga och friska medborgare med god hållning, men läroverket gav större utrymme åt tävlingsidrott än folkskolan. Eleverna i läroverken skulle ägna sig åt karaktärsdanande individuella färdighetsövningar för att utveckla beslutsamhet, mod och självdisciplin, och där fanns också tydliga skrivningar om att "höja elevernas prestationsförmåga" och att de skickligaste skulle tillåtas att utveckla sin kapacitet, dock utan att det fick "urarta till en jakt på elitprestationer". För folkskolebarnen gällde andra normer. De skulle i första hand lära sig respekt och laglydnad". Det fanns en moralisk kritik mot tävlingsidrotten. "Fåfänga, äregirighet och självhävdelse skulle undvikas, idrotten skulle vara rolig och allsidig. "Det är bäst för våra ungdomar, om de slippa känna sig alltför märkvärdiga"." /Ur "Den svenska idrottens historia" av Jens Ljunggren (2020), sidan 81-101, 149-151

Objektnummer: 6005

Tillkomstperiod: 1890 talet - 1910 talet

Historik - Ort: Nyköping

Historik - Socken: Alla Helgona

Historik - Kommun: Nyköping

Historik - Län: Södermanland

Historik - Landskap: Södermanland

Historik - Land: Sverige

Förvärvsdatum: 1951

Sakord: Dräkt

Specialbenämning: Gymnastikdräkt

Material: Textil: Bomull, Metall

Längd (mm): 890

Bredd (mm): 1340

Personrelation

Brukare: Gustaf Holmberg, Nyköping

Givare: Greta Andersson, Nyköping

Grupperingar


Källhänvisning

Showing qrtag"SLM 6005 1-3 – Gymnastikdräkt med mössa, har tillhört kamrer Gustaf Holmberg född 1857 i Nyköping", Sörmlands museums samlingar, hämtad 29 mars 2024
https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/objects/c24-292950/