SLM M011705 – Grusås vid Sjögedal i Ludgo år 1936

Bild som illustrerar objekt c24-345583
Bild som illustrerar objekt c24-345583
Foto: Ivar Schnell/Södermanlands hembygdsförbund

Beskrivning: Rullstensås på Sofielundsudden vid Sjögedal i Ludgo där vattenströmmarna under issmältningen varit så starka att det fört med sig stenar stora som huvuden

Anmärkning: "Fornminnesinventering: Under året har socknarna Ludgo, L:a Malma och Husby-Rekarne helt inventerats samt Björnlunda till ca 1/4. Vidare ha enstaka förnminneskomplex inventerats. Sammanlagt ha ca 1,775 fornminnes registrerats" /Ur Södermanlands Hembygdsförbunds revisionsberättelse för 1936 i Sörmlandsbygden 1937 sidan 137.

"Vid Sjögedal i Ludgo socken finns en grusås, där "gruset" består av huvudstora stenar, en mycket ovanlig form av istidsminnesmärken"
[…]
"För ungefär 10.000 år sedan hade klimatet i norra Europa blivit mycket bättre. Den stora inlandsisen hade naggats sönder av solvärme och havsvågor, så att den inte sträckte sig längre än till södra delen av vad som en gång skulle bli vårt eget landskap Södermanland. Ungefär för 9.700 år sedan stod sydkanten över Rönö, och det var då, som de lösa jordlagren spriddes ut över trakten. Ingenting syntes då av vår kommun. Ett hav, vars yta stod ungefär 150 m högre än våra dagars östersjö, täckte t.o.m. varje bergstopp i Södermanland. Som redan sagts, släpade isen med sig allt, som den kunde slita lös ur berggrunden, där den gled fram. […] Löst material fraktades även å annat sätt ned över Rönö. Ovanpå isen, på de väldiga isvidderna stekte sommarsolen, och då bildades stora smältvattensjöar, och vattnet från dem störtade ned genom sprickor i isen. Under isen holkade vattnet ut tunnlar, där det strömmade fram med väldig kraft. Allt löst material, som slets med av vattnet, slipades sönder av det strömmande vattnet. När tunneln mynnade ut vid södra kanten av isen, mötte smältvattnet havsvatten, och då blev det svärstopp. Smältvattnet kunde inte längre föra med sig det rundslipade gruset, och därför föll detta till havsbotten framför tunnelmynningen. Den finare sanden fördes med litet längre, och allra längst höll sig det finaste stoftet flytande, men även det sjönk småningom till botten och bildade lera. Låt oss nu se hur dessa smältvattnets avlagringar ser ut i våra dagars Rönö. Gruset, som lagrades upp framför tunnelmynningen ligger i långa åsar med välordnade grusskikt. Varje slag av vattenhastighet betydde en viss grovlek på sandkornen, därigenom åstadkoms sortering av gruset. […] En mycket ovanlig sådan grusås kan man se på Sofielundsudden vid Sjögedal i Ludgo. Där har vattenhastigheten varit så stor, att barnhuvudstora stenar kunnat föras med och har lagts upp vid stranden av Penningbyviken till en nära 30 m hög ås, bland vars stenar ingen växtlighet kunnat få fäste" /Ur Rönö kommun (1956), sidan 16-18, 19

Objektnummer: M011705

Tillkomstperiod: 1936

Upphovsrätts­innehavare: Södermanlands hembygdsförbund

Motiv - Ort: Sjögedal

Motiv - Socken: Ludgo

Motiv - Härad: Rönö

Motiv - Kommun: Nyköping

Motiv - Län: Södermanland

Motiv - Landskap: Södermanland

Motiv - Land: Sverige

Motivkategori: Landskap

Bildtyp: Påsikt: Sv/V

Material: Papper

Personrelation

Foto: Ivar Schnell, Nyköping

Grupperingar


Källhänvisning

Showing qrtag"SLM M011705 – Grusås vid Sjögedal i Ludgo år 1936", Sörmlands museums samlingar, hämtad 28 mars 2024
https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/objects/c24-345583/