Header

Beskrivning: Kartusch på karta över Åkers härads allmänning i Lantmäteriet. Sörmlandsgripen med en yxa samt vargskinn och utrustning för vargjakt.

Anmärkning: "En karta i lantmäterikontoret i Nyköping har blivit smyckad med denna kartusch. Sörmlandsgripen själv har blivit satt till timmerhuggare, och ovanför honom syns ett vargskinn, ett vargspjut samt stänger, varmed det skymtande vargnätet skulle sättas upp" /Ur Sörmlandsbygden 1946 sidan 89.

"Någon gång under medeltiden, 1100-1300-talet, finner man för första gången regler för häradsallmänningar i Södermannalagen (Magnus Erikssons landslag 1349) och att häradstinget hade ansvar också för dessa. Hur uppstod då häradsallmänningarna? Troligtvis var det så att när gårdarna odlades upp och organiserades i byar så "fredade" man sin närmaste omgivning, som därmed ingick i gårdens ägor. Områden som blev över, exempelvis skogar eller områden som var besvärliga att odla för någon enskild, sammanfördes i allmänningar. Dessa områden blev gemensam egendom. Här kunde man hämta virke för byggnation, bedriva jakt och fiske eller låta djur beta o.s.v. Tidigare sköttes allmänningarna av särskilt "skogsfolk", varför kvaliteten på skogen idag är mycket god [...] Delägarna utser styrelse på årsstämman. Styrelsen är ansvarig för ekonomi och förvaltning av skogen och övriga tillgångar. Allmänningen var tidigare ett lokalt företag och en stor arbetsgivare i trakten. Skogsskötseln leddes av en skogsförvaltare och två-tre skogsvaktare, som svarade för var sin del (block) av allmänningen. Skogshuggarna bodde i regel i fastigheter, tillhörande Allmänningen. Körarna var bönder, som arrenderade Allmänningens gårdar. Alla skogstransporter utfördes då med hästar som dragare. [...] Den genomgripande rationalisering, som det svenska skogsbruket genomgått under senare delen av 1900-talet, har radikalt förändrat driften. Idag har allmänningarna runt Mälaren gått samman och drivs med en skogsförvaltare och administration ´, som är lokaliserad till Örebro. Fortfarande är varje allmänning en sammanhållen, ekonomisk enhet, som ägs av häradets mantalssatta gårdar och delägarna samlas varje år till stämma, som bl.a. utser styrelse. Varje allmänning har i regel en skogsvaktare, som lokalt svarar för den praktiska driften av skogarna. Varje allmänning har i regel e skogsvaktare, som lokalt svarar för den praktiska driften av skogarna. Antalet anställda inskränker sig idag till en-två årsanställda personer. Arbetet i skogarna sköts numera mer eller mindre maskinellt och till största delen av inhyrda entreprenörer" /Ur "Något om härader, allmänningar, mantal samt Öster-Rekarne Häradsallmänning" i "Husby-Rekarne Hembygdsförenings årsskrift nr 11 (2002), sidan 25-26

Litteraturtips: "Om vargar i en sörmländsk skogsbygd" av Johan Stenberg i Sörmlandsbygden 1946 sidan 89-100.