Header

Beskrivning: Djurgården i Eskilstuna år 1866 med sommarserveringen "Djurgården", även kallat "Schweizeriet", till höger, som revs år 1906. Oljemålning av A.G. Gustafsson.

Anmärkning: Målningen finns på Eskilstuna stadsmuseum

"[...] redan 1861 fick staden ett stort stort område, 42 tunnland av statens mark, som kallades Kungsladugården. [...] Stadsborna fick arrendera halva Kungsladugården och så delade man upp den i arrendelotter mellan sig. På 1700-talet och ett bra stycke in på 1800-talet hade borgare av självaktning åtskilliga husdjur: hästar, kor, grisar och höns. [...] hela stadsdelen Norr med bl.a. Stadsparken var en gåva av staten så tidigt som 1829. Nu år 1861 fick man hela Intagan, som området hette ända bort till Ekängen. Men staten krävde att Intagan skulle vara lustpark. Man fick inte bygga några höghus här inte. Staden uppförde då en serveringsbyggnad, som tillät utskänkning av starka drycker också, för det ville fabrikörerna gärna ha som gästade schweizeriet eller Djurgården, som serveringen hette. Det invigdes redan två år efter det att stan hade fått marken. - Så gick 40 år. I staden hade nykterhetsrörelsen blivit en av de verkligt starka folkrörelserna, i Spetsen var Carl Ekman, han som blev statsminister så småningom. Nykterhetsvännerna ville få bort starkvarorna på Djurgården. Det gick så långt att man var beredd att överta lokalerna. Men då beslöt stadsfullmäktiges majoritet: Hellre river vi anläggningen. Så blev beslutat och verkställt. Och året var 1906" / Ur "Då och nu i Eskilstuna" av Bror-Erik Ohlson (2003), sidan 20, 31.