Header

Beskrivning: Torpare och bönder på kyrkbacken i Julita år 1655. Teckning av Mattias Palbitzki på Julita gård. "Notable assemble i conversation de Messie"

Anmärkning: "Det är fåfängt att söka få bilder av 1740-talets sörmlandsbönder. Ovanstående julitabönder på väg till kyrkan år 1655 skiljde sig dock ej nämnvärt till klädseln från sina barnbarn på 1740-talet"/ Ur Sörmlandsbygden 1943.

"Den äldsta bilden vi äger av sörmlandsbönster är denna, som ritats av ägaren til Julita gåd, Mattias Palbitzki. Det är julitabönder, som år 1655 går till kyrkan" /Ur Sörmlandsbygden 1945 sidan 21.

"Den äldsta bilden av sörmländska bönder ritades på 1650-talet av ägaren till Julita gård, Mattias Palbitzki. Hans egna torpare och arrendebönder har stått modell när de samlats på kyrkbacken"
[...]
"De stora herrgårdarna ägde och äger ännu i dag största delen av Julita socken. I vår dagar betyder det, att herrgårdarna sköter väldiga arealer av jord med arbetare vid huvudgården. Det är ett ganska nytt sät att sköta jorden. På den tiden, då man hade dåliga vägar och just inga jordbruksmaskiner, brukades jorden i mycket små lotter av arrendatorer under de stora gårdarna. Lida, Leby, Backa, Hillersta och Torp var gamla byar, där det förr bodde många bönder, som brukade åkrar, där i våra dagar skördetröskor och traktorplogar från storgårdarna går fram. Likadant var det på torpen uppe i skogarna. Där fanns mycket folk, som skötte de små åkrarna, men som dessutom gjorde dagsverkan nere vid herrgårdarna, när skörden eller husbyggande eller något annat företag krävde mycket folk. Torparnas hustrur plockade bär i skogarna till herrgården eller gjorde dagsverken för att arbeta av arrende för sina små ställen. De var ett hårt och slitsamt arbete, som under goda år betydde ett torftigt dagligt bröd. Under missväxtår betydde det svält. Missväxten kom inte alltför sällan till vårt land i gamla tider" / Ur Julita socken (1948), sidan 31-32

Originalet förvaras på Nationalmuseet.