SLM M035596 - Rademachersmedjorna på 1660-talet

SLM_M035596.JPG
Konstnär: Erik Dahlberg
Creative Commons - Erkännande-Dela Lika
Erik Dahlbergs teckning av Rademachers smedjor i Eskilstuna från söder i början på 1660-talet. Smedjorna låg då isolerade från den gamla staden, och synas ovan med sina mot söder bända gavlar. Längst till vänster syns Rademachers eget boningshus.

Objekttyp

Titel

SLM M035596 - Rademachersmedjorna på 1660-talet

Anmärkning

"Erik Dahlberg ritade av Eskilstuna från söder något av de första åren på 1660-talet. Rademachers smedjor låg då isolerade från den gamla staden, och synas ovan med sina mot söder vända, höga gavlar. Längst till vänster syns Rademachers eget boningshus. - Detalj av teckning i Kungl. Biblioteket" /Ur Eskilstuna i bild (1944) sidan 6

"...livländaren Reinhold Rademacher, som sommaren 1656 bröt upp från Kirkholm i Livland, för att i Eskilstuna grunda en järnmanufakturindustri, d.v.s. han skulle låta sina från Kirkholm medförda smeder göra alla de metallföremål, som behövas i hushåll eller vid husbyggen såsom knivar, saxar, pepparkvarnar och stekvändare eller lås, hammare, spik och beslag. Rademacher flyttade till Eskilstuna på konungens (Karl X Gustav) befallning och med många goda konungsliga löften om hjälp och stöd i arbetet. När Rademacher kom till Eskilstuna, fanns emellertid intet av det, som han blivit lovad. Smedjorna, där hans hantverkare skulle arbeta och bo, var ännu obyggda. Det han såg vid sin ankomst var det lilla vasaslottet, som med sin magnifika fasad dominerade staden och hertig Karls skapelse, Tunafors bruk. Staden hade ännu kvar medeltiden i sin planläggning och säkerligen också i många av gärdarnas hus, och Fors' församlings kyrka, som också tjänade som stadskyrka, var ett lågt och trångt medeltidstempel med hög bogårdsmur omkring. Det livländska bruksfolket inkvarterades provisoriskt, medan kunglige arkitekten Jean de la Vallée utförda plankartorna till den nya industristaden, som efter den kunglige tillskyndaren skulle få namnet Karl Gustavs stad. Arkitektens skrivbordsarbete resulterade i typritningar till de 120 smedjor, som kungen lovat låta uppföra, som i en stadsplan i tidens anda". Enbart 20 smedjor kom däremot att byggas. /Ur Sörmlandsbygden 1952 sidan 83-84, 86.

"På Erik Dahlbergs blyertsteckning över Eskilstuna (se även sid 72) syns Rademachers smedjor, men även brukspatronens egen gård, i vars stora sal den tyska församlingen höll sina gudstjänster" /Ur Sörmlandsbygden 1959 sidan 87.

Originalet förvaras på Kungliga biblioteket.

Bild publicerad i Sörmlandsbygden 1943 sidan 19
Bild publicerad i "Eskilstuna i bild" av Ivar Schnell (1944), sidan 6
Bild publicerad i Sörmlandsbygden 1952 sidan 83
Bild publicerad i Sörmlandsbygden 1959 sidan 87 (se även sidan 72)

Museikod

SLM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

M035596

Tillkomsttid start

1943 (?)

Bild byline

Konstnär: Erik Dahlberg

Förvärvsdatum

1985-06-04

Motiv

Eskilstuna Fors Västerrekarne Eskilstuna Södermanland Södermanland Sverige

Motivkategori

Bildtyp

Påsikt: Sv/V

Material (foto)

Papper

Källhänvisning

“SLM M035596 - Rademachersmedjorna på 1660-talet,” Sörmlands museum, hämtad 27 oktober 2021, https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/372822.

Publikationer

  • Schnell, Ivar (1944). Eskilstuna i bild [Häfte]. Eskilstuna: Södermanlands hembygdsförbund. s. 6.
  • (1959). Sörmlandsbygden 1959: Södermanlands hembygdsförbunds årsbok [Årsbok]. Nyköping: Södermanlands hembygdsförbund. s. 87.
  • (1952). Sörmlandsbygden 1952 (21) [Årsbok]. Nyköping: Södermanlands hembygdsförbund. s. 83.
  • (1943). Sörmlandsbygden 1943: Södermanlands hembygdsförbunds årsbok [Årsbok]. Nyköping: Södermanlands hembygdsförbund. s. 19.