SLM R1-79-5 – Gymnastik på Åsa folkhögskola år 1914

Bild som illustrerar objekt c24-375009

Beskrivning: Gymnastik på Åsa folkhögskola år 1914

Anmärkning: "Under hela den behandlade perioden har landstinget varit huvudman för Åsa folkhögskola. Skolan har anor från 1870-talets början och var fram till 1890-talet förlagd till Bie. På 1960-talet började man arrangera externa kurser i Katrineholm och detta blev ursprunget till undervisningsavdelningen där. [...]
Vad lantbruksundervisningen angår, hade en lantmannaskola vid Åsa upphört i slutet av 1920-talet" /Ur "Sörmlandstinget 1938-1965" av Torgny Nevéus (Nyköping 1975), sidan 62


"Lagtexten var inte särskilt utförlig om hur undervisningen skulle bedrivas, men långt in på 1900-talet var det Hjalmar Ling dagövningar, kompletterade med inslag av friare lek och annan idrott, som utgjorde basen". Linggymnastiken var uppdelad i fyra delar: pedagogisk, militär, medikal samt estetisk. Den pedagogiska gymnastiken skulle lära människor "att sätta sin kropp under sin vilja" och den militära skulle få dem att "medelst sin egen kroppskraft, under sin vilja, sätta en annan yttre vilja". Med sjukgymnastik skulle sjukdomar botas och kroppsliga smärtor avhjälpas. Till sist var den estetiska gymnastiken till för att "kroppsligt åskådliggöra" tankar och känslor. Armrörelser, benrörelser och huvudrörelser sattes samman dem i så kallade dagövningar - idag skulle vi säga träningspass. Kollektivt och på kommande skulle gymnasterna utföra de noggrant formbundna rörelser. Kvinnor skulle utföra samma rörelser, men skulle avstå från de svårare samt militära övningarna .

"Både i folkskolan och i läroverken skulle eleverna fostras till att bli ordentliga och friska medborgare med god hållning, men läroverket gav större utrymme åt tävlingsidrott än folkskolan. Eleverna i läroverken skulle ägna sig åt karaktärsdanande individuella färdighetsövningar för att utveckla beslutsamhet, mod och självdisciplin, och där fanns också tydliga skrivningar om att "höja elevernas prestationsförmåga" och att de skickligaste skulle tillåtas att utveckla sin kapacitet, dock utan att det fick "urarta till en jakt på elitprestationer". För folkskolebarnen gällde andra normer. De skulle i första hand lära sig respekt och laglydnad". Det fanns en moralisk kritik mot tävlingsidrotten. "Fåfänga, äregirighet och självhävdelse skulle undvikas, idrotten skulle vara rolig och allsidig. "Det är bäst för våra ungdomar, om de slippa känna sig alltför märkvärdiga"." /Ur "Den svenska idrottens historia" av Jens Ljunggren (2020), sidan 81-101, 149-151

Objektnummer: R1-79-5

Tillkomstperiod: 1914

Motiv - Byggnadsnamn: Åsa folkhögskola

Motiv - Ort: Åsa

Motiv - Socken: Sköldinge

Motiv - Härad: Oppunda

Motiv - Kommun: Katrineholm

Motiv - Län: Södermanland

Motiv - Landskap: Södermanland

Motiv - Land: Sverige

Motivkategori: Grupporträtt

Bildtyp: Negativ: Sv/V

Grupperingar


Källhänvisning

Showing qrtag"SLM R1-79-5 – Gymnastik på Åsa folkhögskola år 1914", Sörmlands museums samlingar, hämtad 28 mars 2024
https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/objects/c24-375009/