Header

Beskrivning: Arbete i Bolinder-Munktells gjuteri i Eskilstuna, troligen vid mitten av 1900-talet

Anmärkning: Samma bild som R175-95-6 och R176-95-2

"Eftre tre år slutade han på läroverket och hamnade så småningom på Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna. Året var 1930 och Arvid var 6 år.
[...] ynglingen som kom till Munktells verkstad i Eskilstuna sedan hans far sökt arbete där 1929 och verkmästaren frågade om han inte hade någon grabb som kunde ta plats också. Arvid var skraj och blyg när han kom till Munktells smedja men smeden var hygglig. "Han var som en far för mig. Det var också han som föreslog att jag skulle gå med i fackföreningen".
[...] Arvid lärde sig trivas i smedjan. Lönen var 50 öre i timmen, vilket ansågs vara bra betalt. 1933 permitterades en tredjedel av styrkan men smeden såg till att Arvid blev kvar. "Jag var u ung och villig att arbeta". 1932-35 var år med hög arbetslöshet och nödhjälp. 1936-39 blev goda år i Sverige med stabilitet på arbetsmarknaden och då årsförtjänsterna för samtliga manliga arbetare steg med cirka 25 procent. 1938 var det år då Arvid gifte sig med Bojan.
[...] När kriget var över bröt den stora metallstrejken ut den 5 februari 1945, då 123 000 metallarbetare och gjutare strejkade för bättre lön. Arvid, som fortsatt att arbeta på Munktells, har sin uppfattning klar om denna landsomfattande strejk. -Det var politik i den strejken. Kommunisterna var rätt så framgångsrika och kunde övertyga de mer tveksamma kamraterna om att budet var för lågt. Strejken tjänade ingenting till. Efter fem månader gav arbetarna upp och fick samma bud som gavs från början. [...] När Sverige gick in i femtiotalet hade Volvo köpt Munktells mekaniska verkstad" /Ur "Lortjobb, giftermål, kriget, hus, strejk, barn, bil, Italien, Gyllenhammar..." i "Husby-Rekarne Hembygdsförenings årsskrift nr 18 (2007), sidan 2-3