Header

Beskrivning: Huvudbyggnaden från 1700-talet vid Hålbonäs säteri i Sköldinge år 1963. Före detta flygel som blev huvudbyggnad år 1934 sedan den gamla brunnit ner.

Anmärkning: "Ombyggnaden av Hålbonäs torde har gjorts av lagmannen Sven Ribbing i början av 1700-talet. Då uppfördes en flygel, som efter huvudbyggnadens brand begagnades som ägarens bostad"
[...]
"Den första gården, som blev säteri i kommunen var Hålbonäs Vid mitten av 1400-talet kallades gården Holmbonäs och ägdes av en Anders Håkansson, vars ätt man kalla Hålbonäsätten. Redan med sonen utslocknade ätten, men gården ärvdes av en av hans döttrar, Gården var då så stor, att den hade sexton underlydande gårdar bara i Sköldinge socken. Här kan vi inte följa gårdens vidare öden i detalj. Vi konstaterar bara, att genom arv och gifte hade gården kommit till släkten Ryning, och ägdes i början av 1600-talet av Nils Ryning, som kallade sig "herre till Hålbonäs". Han dog 1631 och 1656 fullbordade hans maka, Sigrid Kurtzel, gravkoret vid kyrkan samt det ståtliga gravmonument, så som redan är omtalat [...]. Fru Sigrid gifte om sig med viceamiralen Henrik Fleming och så gick gården i arv till amiralens son, landshövding Jakob Flemning, som förutom Hålbonäs ägde talrika gårdar både i Sverige och Finlan. Han var gift tvågånger och fruarna, Margareta Bååt och Sofia Bonde, kom från några av Sveriges förnämsta ätter. Bägge hans svärfader råkade lustigt nog vara såväl riksråd som riksskattmästare. Över Jakob Fleming och hans bägge hustrur finns en ståtlig minnestavla i kyrkan. År 1810 kom gården till släkten Mörner, där den länge förblev. År 1939 kom den till nuvarande ägaren, kapten C. G. Juhlin-Dannfelt. Under Jakob Flemings tid (1683) beskrevs gården vara "välbyggd med åtskilliga goda trähus samt inrättad med träd- och humlegårdar". I början av 1700-talet byggdes gården om i timmer med revetering. Det blev en huvudbyggnad och en flygel. Den förra byggnaden brann en sommardag 1934 och då blev flygeln huvudbyggnad" / Ur Sköldinge kommun (1963), sidan 33, 34-35