Header

Beskrivning: Hösten 2014 genomförde Sörmlands museum en insamling av konsumtionsdagböcker inom ramen för projektet Koll på kläder. 106 personer dokumenterade och reflekterade över sina kläd- och skoinköp från 1/9 till 30/11.

Koll på kläder är ett projekt om kläder och hållbarhet som museet startade 2013. Projektet tar upp en dagsaktuell och angelägen fråga. Undersökningar visar att konsumtionen av kläder och skor har ökat markant i början av 2000-talet samtidigt som vi slänger stora mängder kläder direkt i hushållsoporna varje år. Klädindustrin ger inte bara jobb och tillväxt utan orsakar även klimatpåverkan och arbetsförhållandena för de som arbetar i produktionen ofta är mycket dåliga. Hur hade det blivit så här, vad får det för konsekvenser och vad kan man göra åt det? Syftet med projektet i sin helhet var att ge historiska och globala perspektiv på denna dagsaktuella och angelägna fråga samt inspirera till förändring mot en mer hållbar klädkonsumtion. Genom konsumtionsdagböckerna kunde människor bidra med sina erfarenheter och tankar omkring klädkonsumtion. Förhoppningen var att det skulle öka deltagarnas medvetenhet i frågan samtidigt som det var ett sätt för museet att få kunskap om verkligheten bakom statistiken. Parallellt med dagboksskrivandet arrangerades en programserie med föreläsningar och workshops som gav fördjupning i ämnet.

Projektet Koll på kläder innehåller flera delar, de insamlade konsumtionsdagböckerna utgör en del, övriga delar består av en insamling av outfits (se samling: Outfit 2015), en vandringsutställning, pedagogiskt program, programserier mm.


Så här gick insamlingen till
Under våren och sommaren 2014 deltog museet på olika marknader och festivaler i Sörmland med workshopen Vad har du på dig? Besökarna fick gissa pris, tillverkningsland och material på fyra anonymiserade vita t-shirts. På en stor världskarta kunde man också sätta en nål vi de länder där de egna kläderna kom ifrån. Workshopen gav upphov till spännande samtal om dagens klädindustri som ledde till att många anmälde intresse att börja skriva konsumtionsdagbok senare under hösten. Intresset från media var stort och vi kunde berätta om vår förestående insamling i både radio, tv och tidningar. Museet gjorde även ett skolutskick. Det resulterade i att fyra lärare anmälde intresse att delta i insamlingen med sammanlagt fem klasser från högstadiet och gymnasiet.

Resultat
Museet samlade in 106 dagböcker. Till en stor del av dessa hör fotografier som föreställer inköpta plagg och skor. Till en dagbok hör även ett föremål (SLM37232). 34 personer deltog enskilt, resten var skolelever som deltog med sin klass. Eleverna kom från högstadier och gymnasier i Eskilstuna, Strängnäs och Gnesta. 63 kvinnor och 43 män deltog och spridningen var stor vad gäller ålder, sysselsättning, bakgrund och inte minst konsumtionsmönster. Här finns de som handlade ofta och mycket och de som inte handlade alls. För att dra fördjupade slutsatser krävs ytterligare forskningsinsatser. Under 2015 genomförde Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi vid Centrum för konsumtionsvetenskap, en förstudie på det insamlade materialet. Hennes rapport visar på den stora potential materialet har för olika typer av forskningsteman.