Header

Beskrivning: Interiör med bänkinredning och orgelläkare i långhuset i väster - ett resultat från restaureringen 1861. Inredningen i nygotik med mörkbrun ekimitation samt sparsamma förgyllda detaljer.

Anmärkning: "Interiör mot väster. Den inre arkitekturen får sin karaktär av de senmedeltida valven. Den fasta inredningen från 1861 i torr och spinkig nygotik kunde snart vara mogen att utbytas mot något bättre" [...]
"Arkitekturen har i huvudsak kvar sina medeltida former - blott fönstren ha ändrats- under det att inredningen så gott som helt och hållet är ett verk av restaureringen 1861. [...] Altarring, predikstol, bänkinredning, orgelläktare, orgelfasad och nummertavlor äro alla i en tämligen fattig och fantasilös nygotik från restaureringen 1861 och målade i mörkbrun ekimitation med sparsamma förgyllda detaljer. [...]
"I kyrkans räkenskaper för 1761 läses bland annat: prenumeration hos orgelbyggaren i Stockholm Lars Kinström och Jc. Westervik uppå det betingade orgelverket -1000 daler kopparmynt. Följande år betalades för samma ändamål i 3 »terminer» ytterligare 3000 daler kopparmynt; vidare 141 daler för »principalens försilvrande» och orgelläktarens byggande. Den nya orgeln omfattade 7 stämmor" [...]
"Vad beträffar den bänkinredning, som kyrkan hade före 1861, veta vi, att det fanns 20 bänkar på manssidan (södra) och 21 på kvinnosidan (norra) och att bänkarna år 1830 boro brunmålade. År 1737 utfördes en grundlig ombyggnad av bänkarna, vilka då voro så bofälliga, att församlingen ej utan största »incommoditet» kunde betjäna sig därav. Förutom de nämnda 41 bänkarna funno också 2 stycken på ösdra sidan i koret och en mindre sådan på den norra; dessutom funnos sittplatser på västläktaren. Läktare - ganska säkert belägen i kyrkans västra del - fanns troligen redan på 1600-talet. I varje fall beslöt man år 1734 att utvidga läktaren för att därstädes få ersättning för de platser nere i kyrkan, som gått förlorade genom upptagandet av porten i västra tornrummet. Förändringen kom emellertid inte till stånd förrän 1743, då snickaren Olof Ytterberg fick betalt för »läktaren med trapporna». År 1830 var västläktaren försedd med i mörkbrunt målad barriär och bänkar på ömse sidor om en mittgång"/ Ur Årdala kyrka (1944) sidan 7-8, 9, 10, 11-12