Header

Beskrivning: Mörkö kyrka.

Anmärkning: Peringskiöld redovisar en rektangulär byggnad med en takryttare, ett vapenhus och ett korutbygge mot söder samt två konterforter mot en tydligen klen östgavel. Av de utsatta, något ofullständiga måtten torde kyrkorummets längd kunna bestämmas till 20 meter, och bredden av kyrkan är 6 meter. Dimensionerna är karakteristiska för en mot öster utbyggd romansk kyrka. Till denna fogades säkerligen under medeltiden sakristia och vapenhus. Koret i söder inrymde den monumentala gravtumban för riksrådet och amiralen Mauritz Sture (död 1592) och torde vara byggt samtidigt som gravmonumentet stod färdigt. 1584 anslog Hertig Karl 10 tunnor spannmål till kyrkans byggnad. År 1719 brände ryssarna kyrkan. 1787-88 byggdes kyrkan om. Koret gjordes halvrunt med gravvalv under för ätten Bonde på Hörningsholm. En nordlig korsarm byggdes på gamla sakristians plats och ny sakristia uppfördes. l äldre uppgifter om byggnaden sägs ingenting om södra korsarmen, 'Sturekorset'. Dock är tydligt att dess östra mur måste ha flyttats för att få lämplig bredd på kyrkans södra korsarm. Slutligen öppnades en ingång genom västra gaveln och vapenhuset revs. Arkitekt var länsbyggmästare Anders Sundström den äldre. 1841 gjordes ett nytt gravkor med rund plattform för greven på Hörningsholm, Nils Bonde (död 1838). l medeltidskyrkan fanns sekundärt inmurade valv. Vid ombyggnaden 1787 nedtogs gipsade trätunnvalv. 1764 nedtogs de då skröpliga tornet, som syns på Peringskiölds teckning. Detta har aldrig kunnat bära klockor utan klockspel har funnits. Den nuvarande är troligen från 1648. Altarprydnad. Efter den stora ombyggnaden 1787 skänktes en tidsenlig tavla gjord 1790 av ritmästaren vid Uppsala universitet, Johan Ahlberg. Motivet är Kristus i Getsemane och till den hör en ram med målande 'skulpturer', Tron och Hoppet, som 'profilörer'. Predikstolen är ett arbete av mycke hög klass troligen från 1660-talet. Dopfunten från 1200-talet är av gotländsk marmor. Äldre gravminnen. Den ovan nämnda gravtumban för Mauritz Sture (död 1592) och hans hustru står troligen på ursprunglig plats i det vidgade Sturekoret. Den är ett utomordentligt skickligt arbete i delvis målad, röd, polerad kalksten. Litteratur. SK 74, E Bohrn 1945. Referens ur: Kyrkorna i södermanland.