Header

Beskrivning: Delförstoring av karta över Täckhammars ägor i Bärbo utanför Nyköping ritad av Åkerberg år 1820

Anmärkning: "Den enklaste typen av gårdsanläggningar under medeltidens början var då man sammanställde ett stort antal timrade enrumshus i vissa grupper inom gårdsplanen. Grupperingen utbildades alltmer så att den under 1600-talet hade en bestämd karaktär som återfanns på de flesta gårdar. Kring mangården samlades bostadshus, bodar, kök och stall. Mera eldfarliga hus, såsom bastu och smedja, förlades utanför de båda gårdskomplexen. Förrådshuset, fataburen, låg inom trädgårdens område. […] Trädgården under medeltiden och långt fram på 1600-talet anlades där terräng och jordmån var lämpligast. Den hade inget arkitektoniskt samband med bebyggelsen På Täckhammar fanns det som kartan visar en mindre trädgård intill mangården. Den torde ha varit en örtagård med blomstersängar av olika slag samt omgiven av ett högt plank. Utanför mangården låg den större trädgården,. Den innehöll säkerligen fruktträd av skilda sorter och kanske en lustpark. Gården höll sig också med en liten och en stor humlegård, i nära anslutning till trädgårdarna. Alltsammans inhägnat med staket, som framgår av kartan. Till gården hörde även en dalsänka med rinnande vatten, där man grävt en ruddamm"
[…]
"Tyvärr finns ingen karta från 1700-talet bevarad. För att lära känna den karolinska nyplaneringen av gården måste vi anlita en karta från 1820 av Åkerberg. Av den framgår vilken radikal omdaning som skett sedan 1600-talet. Den nya planering kan väl tänkas ha skett i samband med uppförandet av det Creutzska trähuset på 1680-90-talet. En ny väg leder upp mot huvudbyggnaden från den allmänna landsvägen och möter vinkelrätt den gamla gårdsbegränsningen med ett timrat stall i öster, inrymmande vagnsbod samt en liknande magasinsbyggnad i väster. Hur en sådan karolinsk anläggning tog sig ut, kan man få en god föreställning om då man granskar J. E. Mandelbergs utsökt väl målade vedutor av granngården Kristineholm, utförda på 1750-talet [se LB2020-0186]. Man kan nog ta för givet att gårdsplanen på Täckhammar åtminstone under 1700-talets första hälft var omgivet av staket i en reguljär fyrkant med tre dekorativa portar åt olika håll. Dessutom funnos säkerligen några mindre paviljonger, som svarade mot de två små, som tidigare talats om. Planens symmetriaxel fortsätter sin riktning söder-norr över gårdsplanen till huvudbyggnaden port. En svag antydan finnes på kartan om att sista biten av vägen gått ett par meter längre åt öster. Antagligen emedan det äldre huset med sin en fönsterbredd kortare längd hade porten mer åt öster. Då det nya huset byggdes måste detta utjämnas genom en förskjutning av vägen. Kanske att detta är en förklaring på att den ena lönnen på gårdsplanen är så mycket mindre än den andra […] Den äldre lönnen skulle då tänkas ha planterats då nyanläggningen gjordes, den senare då nya stenhuset kom till. Mittaxeln betonas ytterligare genom vestibulens och salens, resp korridorens i det nya stenhuset beläget i dess fortsättning. Slutpunkten markeras först i det lilla klippta träd, som tydligt syns på teckningen från 1793 [se LB2020-0185]. Här bakom huset mot sjösidan låg en lite barockträdgård, avgränsad av en låg, tuktad häck. Härifrån svepte blicken vidare ut över insjöns glittrande vatten. Nyordning hade skett efter renässansens idé om regelbundenhet och symmetri"
[…]
"Av vår karta kan vi även utläsa att gårdsplanen vid denna tid ej utgjordes av den stora sandplan, som numera utbreder sig mellan husen. Dess mitt upptogs av en mandelformad gräsmatta […] Av en teckning [se LB2020-0190] framgår därjämte att den lilla barockträdgården bakom huvudbyggnaden mot sjön var slopad och ersatt med fritt och osymmetriskt växande buskar och träd. Endast de yttre gränserna för den nya trädgården är angivna på 1820 års karta"
[…]
Studera vi vidare ovan nämnda karta se vi en skogsbacke ej långt ifrån gården och som anges vara "en nyligen anlagd engelsk park […] Indebetou skriver: "Hofmarskalken Jennings och hans fru anlade den vackra Täckhammars park, som de välvilligt uppläto till allmänt begagnande, varföre och Nyköpings invånare plägade om somrarna flitigt besöka den såsom förlustelseställe". Ett orangeri är också utritat på kartan" /Ur "Täckhammars gårds historia" av Lena Böklin (1959) sidan 6-7, 16, 22-23

Foto i bildalbum, bilaga till Lena Böklins kandidatuppsats "Täckhammars gårds historia" år 1959