Konstnären Bodil Güntzel, ett liv i skuggan av psykisk ohälsa157 träffar

  • Sorterat efter: Senast ändrad   

undefined

Bodil Güntzel (1903-1998) var konstnär. Men hon var också skilsmässobarnet som i vuxen ålder led av psykisk sjukdom och ägnade sina sista drygt fyrtio år på institution, i eller i närhet av Sundby sjukhus i Strängnäs. Bodil hade viss framgång i sitt yrke periodvis. Hon förefaller ha älskat hästar, de avbildas i många av hennes alster. Mer om Bodils liv, se nedan.

Om samlingen
På Sörmlands museum finns en samling med framför allt tavlor, skisser och foton från Bodil. Samlingen kommer ursprungligen från Strängnäs museum, varifrån den överfördes 2017.

Det rör sig om femton ramade oljemålningar (varav två är målade av hennes vän konstnären Maj Sandvall och föreställer Bodil), fem affischunderlag, fyra grafiska verk och över 80 teckningar i blyerts, tusch eller färgpenna. Av de sistnämnda har merparten sannolikt utförts under hennes studietid i Stockholm.

Därtill hör sju skissblock som innehåller många underlag till senare oljemålningar, men också teckningar, självporträtt och olika scener. Samt 46 fotografier, merparten av dessa är av äldre datum, så kallade visitkort. Merparten av dessa har sannolikt tillhört Bodils mor Emma.

Ett antal tomma kuvert adresserade till modern, fadern och henne själv har bevarats, samt ett enda brev skrivet av den då 16-åriga Bodil till sin far vilket visar på att hon faktiskt haft kontakt med honom efter föräldrarnas skilsmässa då hon endast var fem år gammal.

Bodils konst bestod av genretavlor, landskap och gatuscener från antik och historisk tid samt nutid. Hon återkom hela tiden till sitt favoritmotiv, hästen, i olika verk. Från antika stridsscener och mytologiska händelser i asatron till idylliska landskapsmotiv, ridsport och ryttare. Påfallande är att människorna ofta saknade ansiktsdrag eller är bortvända, om det inte var direkta porträtt.
Möjligen han man avläsa hennes sjukdomsperioder i en del av verken med mörkare underton, det rör sig om stridsscener och apokalypsmotiv. På en tavla avbildas Odens vilda jakt, där flyende människor fångas upp av himmelska härskaror till häst.

Om Bodil Güntzel:
Vad vi vet om Bodil och hennes liv kommer från en artikel i Sörmlandsbygden 2017, sidan 137: “Bodil Güntzel – ett av många levnadsöden på Sundby sjukhus” av Katja Sinn, vad samlingen kan berätta samt information från kyrkböckerna. Bodil föddes på gården Kistinge i Snöstorp socken, Halland. Hon var enda dottern till arrendator Carl Synke Fredrik (kallad C.F.) Güntzel och hans hustru Emma född Hillerup. Föräldrarna skilde sig 1909 efter elva års äktenskap, när Bodil bara var 5-6 år gammal, vilket uppges ha varit mycket dramatiskt för henne.

Om Bodils föräldrar
Bodils far, C.F. Güntzel var äldste son till Christian Fredrik Güntzel, född i Schleswig 1829 och Karolina Katrina Pedersen från Danmark. Far och son drev gården Kistinge i Snöstorp socken gemensamt fram till 1902 då föräldrarna flyttade till Halmstad. Bodils far gifte om sig 1911 med Alice Hedvig Margareta Cnattingius. Senare, mellan 1916-1922 står han som godsägare på ”Göingegården” Nedre Möllan, Lindberg socken vid Varberg. Fadern gick bort 1928.

Bodil hade kontakt med sin far även efter skilsmässan. I det enda bevarade brevet i samlingen från 1919 berättar den då 16-åriga Bodil om små händelser med uppenbarligen gemensamma bekanta, och kallar honom ” Käre lille Pappa!”. Men här finns också några rader som speglar lite av problematiken mellan föräldrarna: ”Många många hälsningar till Pappsen från hans flicka. Mamma ville gärna ha sina pengar så att hon kan betala hyran. Snälla papp skicka lite gott till mig”.

Bodils mor Emma tog med sig dottern till Malmö efter skilsmässan och tog tillbaka sitt flicknamn Hillerup. Emma hade tagit skilsmässan väldigt hårt, och hon verkar ha stått sin dotter nära under hela sitt liv. Enligt bevarade kuvert bodde de på Grynbogatan 7 A i Malmö.

De vistades tidvis även på gården Andersfält, Eldsberga socken, som ägdes av Emmas föräldrar, Oscar och Johanna Hillerup. De var födda i Danmark och drev gården mellan 1870 och fram till 1920 då de flyttade tillbaka till Danmark. Det var sannolikt här grunden lades till Bodils fascination för hästar, hon lärde sig också att rida. Och ovan nämna brev till fadern är skrivet just på Andersfält.

Bodil och modern Emma stannade i Sverige, och besökte ofta släkten i Danmark, bland dessa yngre kusiner som hon hade kontakt med senare i livet.

Bodils fortsatta liv, utbildning och sjukdom
Efter flickskolan utbildade sig Bodil på olika målarskolor i Stockholm, bland annat hos Carl Wilhelmson, och blev antagen till Konstakademin 1928. Där träffade hon flera konstnärer som senare slog sig ner i Strängnäs, bland annat vännen Maj Sandmark. Bodil slutförde sin utbildning på Konstakademin 1931, besviken över att inte ha fått någon utmärkelse, vilket förblev en sorg för henne under hela livet.

Efter konstakademin gick Bodil på moderns begäran en hushållskurs, troligen bodde de tillsammans i Stockholm. Hon kunde också göra några studieresor, 1937 var hon i England och 1939 i Italien. Några av hennes verk har tydligt inspirerats av dessa resor. Men hon kunde inte försörja sig på sin konst och detta kan vara ett av skälen till att hon och modern flyttade till Strängnäs, där det var billigare att leva. Ett annat skäl var säkert att hennes vän Maj Sandmark flyttat dit och gift sig med konstnären Kåge Liefvendahl 1939.

I kyrkboken i Strängnäs för åren 1933-1942 finner man Bodil och modern Emma (inflyttad 1940) i Strängnäs, då boende på Västertull 2. Där bodde även vännen Maj Sandmark-Liefvendahl med sin make Kåge, även han konstnär. Här står för första gången noterat ”sinnessjuk” vid Bodils namn, och att hon intogs på Sundby 1944. Då hade hon redan i Stockholm vårdats ett halvår på Karolinska sjukhusets psykiatriska klinik 1941, med diagnosen schizofreni, med hallucinationer, tvångs- och förföljelsetankar, och tillfrisknat tillfälligt.

Men 1940-talet var ändå den period i livet då Bodil hade möjlighet att medverka i olika utställningar, bland annat i Eskilstuna och på Roggeborgen i Strängnäs. År 1943 lämnade hon in ett bidrag till tävlingen om utsmyckningen av Statens historiska museums entréhall i Stockholm, och 1944 belönades hennes bidrag ”I tidernas morgon” med andra pris. Då upptogs hon också i Nationamuseums Biografica-samling.

Det var en konstnärsväninna, kanske Maj Sandvall, som tillsammans med Bodil själv såg till att hon fick vård, om detta kan man läsa i tidigare nämnd artikel. Under det sena fyrtiotalet hade hon en ganska frisk period, och år 1950 öppnades hennes första separatuställning på Welamsons konstgalleri i Stockholm. Men hennes tillstånd förvärrades och 1956 blir hon permanent intagen på Sundby sjukhus, för att aldrig mer lämna institutionen.

Bodil hade möjligheten att teckna och måla på sjukhusets arbetsterapi, men det begränsades dels av miljön, dels av hennes sjukdom. År 1965 flyttas Bodil från den centrala sjukhusanläggningen till sekundäravdelningen Rosöga i närheten av Härad, sju km från Strängnäs. Här kom hon att trivas och stannade kvar till att Sundby sjukhus lades ner och hon flyttades till ålderdomshemmet Sictoniagården, senare Isabellagården.

Periodvis mådde Bodil bättre, och hon kunde följa med på utflykter till museer i Stockholm, och gick en porslinsmålningskurs som anordnades för patienterna, speciellt under 1970-talet och början av 1980-talet var hon produktiv. När Bodil gick bort 1998, 95 år gammal, hade hon slutat måla helt.

Artikeln om Bodil Güntzel i Sörmlandsbygden 2017 avslutas med ett citat från Ingegerd Lindström, arbetsterapeut på Sundby sjukhus:
”Hon hade en väldigt stark integritet. Hon var lång och smal, nästan lite mager. Och hon hade rätt bra hållning. En stolthet i hennes gång fanns det. Jag upplevde att hon levde ganska isolerat. Men hon gick sin väg stolt fram i alla fall. Hon lät sig inte kuvas på något sätt”.

Litteratur: “Bodil Güntzel – ett av många levnadsöden på Sundby sjukhus” av Katja Sinn i Sörmlandsbygden 2017.

Läs mer om samlingen

1 av 157 på denna sida

SLM 50087 – Krokiteckning av Bodil Güntzel (1903-1998), motiv med naken person

Krokiteckning av Bodil Güntzel (1903-1998), motiv med naken person med rygg mot åskådaren. Text "Aktstudie".

Teckningen kommer från Strängnäs museum. Överförd till Sörmlands museum 2017.
Om Bodil Güntzel, hennes liv, konstnärskap och hennes psykiska ohälsa, se artikel i Sörmlandsbygden 2017 sidan 137: ”Bodil Güntzel – ett av många levnadsöden på…

2 av 157 på denna sida

SLM P2021-0006 – Monterat foto, scen med man och kvinnor, har tillhört Bodil Güntzel

Besökare till Bodil Güntzel i Strängnäs på 1930-talet.

3 av 157 på denna sida

SLM 50004 – Oljemålning av Bodil Güntzel (1903-1998), sittande kvinna 1938

Ramad oljemålning av Bodil Güntzel (1903-1998), sittande kvinna. Signerad och daterad 1938.

Målningen är en av Bodil Güntzels tidigare verk från 1930-talet. Den visar en kvinna i kjol och bredrandig skjorta, som sitter på en stol vid ett fönster. Krukväxt och randig gardin.

Redan på den här tidiga bilden syns de…

4 av 157 på denna sida

SLM 56535 – Oljemålning av Bodil Güntzel (1903-1998), “Oskorei” (Odens vilda jakt) 1943

Ramad oljemålning av Bodil Güntzel (1903-1998). Signerad och daterad 1943. Enligt etikett på baksidan föreställer verket "Oskorei", eller Odens vilda jakt. Motivet visar guden Oden med flera ryttare i skyn, som fångar upp människor. Oskoreien kommer från norska och betyder asgårdsreien, asgårdsritten och går tillbaka på övernaturliga händelser och ljud…

5 av 157 på denna sida

SLM 50397 – Oljemålning av Bodil Güntzel (1903-1998), blåklädda ryttare på stranden 1949

Inramad oljemålning av Bodil Güntzel (1903-1998). Signerad och daterad 1949. Fem blåklädda ryttare, män och kvinnor, till häst. Enkel träram.

När Bodil var 5-6 år skilde sig hennes föräldrar och hon flyttade tillsammans med sin mor Emma född Hillerup till Malmö. I Skåne tillbringade de mycket tid vid moderns föräldrars…

6 av 157 på denna sida

SLM 50387 – Oljemålning av Bodil Güntzel (1903-1998), man med två hästar 1980

Inramad oljemålning av Bodil Güntzel (1903-1998).Signerad och daterad 1980. Motiv med man och två hästar i bergigt landskap. Vitmålad träram.

När Bodil var 5-6 år skilde sig hennes föräldrar och hon flyttade tillsammans med sin mor Emma född Hillerup till Malmö. I Skåne tillbringade de mycket tid vid moderns föräldrars gård…

7 av 157 på denna sida

SLM 50384 – Oljemålning av Bodil Güntzel (1903-1998), hästpolotävling 1977

Inramad oljemålning av Bodil Güntzel (1903-1998). Signerad och daterad 1977. Motiv med män till häst, hästpolotävling i ett bergigt landskap. Enkel grålaserad träram.

När Bodil var 5-6 år skilde sig hennes föräldrar och hon flyttade tillsammans med sin mor Emma född Hillerup till Malmö. I Skåne tillbringade de mycket tid vid…

8 av 157 på denna sida

SLM 52056 – Oljemålning av Bodil Güntzel (1903-1998), “Promenad i vagn”

Inramad oljemålning av Bodil Güntzel (1903-1998). Odaterad. Motiv med två hästekipage på en gata i en sydländsk stad eller ort. Etikett på baksidan meddelar att den inköpts för 400 kr. Profilerad träram.

Målningen kommer från Strängnäs museum. Den överfördes till Sörmlands museum 2017.
Om Bodil Güntzel, hennes liv, konstnärskap och hennes psykiska…

9 av 157 på denna sida

SLM 50386 – Oljemålning av Bodil Güntzel (1903-1998), beriden högvakt 1977

Inramad oljemålning av Bodil Güntzel (1903-1998). Signerad och daterad 1977. Motiv med beriden högvakt till häst på en borggård. Enkel vitlaserad träram.

När Bodil var 5-6 år skilde sig hennes föräldrar och hon flyttade tillsammans med sin mor Emma född Hillerup till Malmö. I Skåne tillbringade de mycket tid vid…

10 av 157 på denna sida

SLM P2021-0046 – Visitkort, kvinnoporträtt, foto Gustaf Lindmark, Nyköping

Visitkort, porträtt på kvinna, Nyköping. Troligen vän eller släkting till familjen Hillerup, Bodils mors släkt. 1800-talets slut. Kortet har tillhört Bodil Güntzel.

11 av 157 på denna sida

SLM 59487 1-4 – Fyra grafiska verk av konstnären Bodil Güntzel (1903-1998)

Fyra grafiska verk av konstnären Bodil Güntzel (1903-1998).
1. Motiv med hästhuvuden. Märkt med blyerts "Bodil 4246, 2467 Ego".
Här ses Bodils favoritmotiv av alla, hästar. Hon kom i kontakt med hästar och lärde sig rida under barndomstiden då modern, Emma född Hillerup skilde sig 1909 och flyttade till Malmö, de…

12 av 157 på denna sida

SLM 59489 – Tuschteckning, ryttare i natten, av konstnären Bodil Güntzel (1903-1998) år 1922

Tuschteckning av konstnären Bodil Güntzel (1903-1998). Motivet är mörkt, två ryttare i skärgård under en månljus natt. Signerad och daterad 1922.
30,5 x23,7 cm.
Teckningen är tidig och från hennes första tid under utbildningen på flera målarskolor, och så småningom på Konstakademin i Stockholm.

Här förekommer Bodils favoritmotiv av alla,…