Skärgårdssamlingen innehåller ett stort antal föremål som kommer främst från det sörmländska kustområdet. Förutom tolv allmogebåtar (varav en är från Hjälmaren) rör det sig om redskap använda vid olika typer av fiske, men även jordbruksredskap och husgeråd från flera skärgårdshemman. Även en stor mängd fotografier och arkivmaterial, bland annat flera biografier, liksom flera mindre samlingar kan knytas till skärgården och därmed samlingen.
Den största delen av samlingen inkom i samband med omorganisationen av den regionala museiverksamheten i länet. Stiftelsen Södermanlands museum bildades 1976 och överfördes 1982 till museet. Om detta noteras i verksamhetsberättelsen (Sörmlandsbygden 1983):
”De föremål med anknytning till skärgården och som tillföll länsmuseets samlingar i samband med stiftelsebildningen 1 januari 1976 har under året (1982) tagits in till museet. Samlingarna, som har tillkommit genom initiativ av landstinget, har tidigare varit provisoriskt magasinerade i Trosa. Genom länsmuseets tillskott på magasinsutrymmen har det nu varit möjligt att ta hand om denna samling som omfattar drygt 500 föremål”.
Förutom ovan nämnda samling ingår även förutom enstaka föremål flera mindre enskilda samlingar, och fotografier från många enskilda album och givare. Se exempelvis flera fotoalbum som tillhört Stephan janzon. Några mindre samlingar med skärgårdsinriktning:
1961: Bruksföremål från föräldrahemmet i skärgården, 13 föremål, främst från hushållet. (Helena Sundström, Hummelvik, Oxelösund)
1982: Insamlade föremål av mästerlotsen Karl-Gustav Sundström i Oxelösund.
1986: Enstaka föremål från skärgården.
2005: Fiskaren Gösta Högströms samling, främst foton och memoarer från Herrhagen, Arnö fideikommiss. Se samling SLM 17002.
Artiklar i Sörmlandsbygden med anknytning till Skärgården, och samlingarna:
SB 1962: Karl-Gustav Sundström, Skötökor och strömmingsfiske
SB 1983: Per Aspenberg, Sörmländska ökor, om skärgårdens allmogebåtar.
SB 1985: Lennart Rosander, Från Skärgårdsmuseum till Östersjömuseum, en gammal museitanke.
Krämel av trä. Stång av en smal trädstam, avsmalnande uppåt. I motsatta änden, två på stången diagonalt fastspikade droppformsliknande bräder (blad), ca 46,5 cm långa och ca 11,5 cm breda. Smalaste änden vänd uppåt mellan desamma en tvärstlld träplatta (10,5 x 14,5 cm istorlek) fastspikad i spikändnen av stången. Rester…
Handflätad. Oval form, rundbottnad med utbuktande sidor. Bågformad grepe vilken löper runt under botten från kant till kant. Största antal vidjor kluvna. Runt korgens mynning en grövre vidja vilken ger stadga för flätningen. Se bilaga, pärm.
Har tidigare tillhört givarens farbror Otto Söderlund 1867-1963. Han födde på, och brukade Krampö. Dessförinnan…
Långt skaft av smal trädstam, avsmalnande mot ena änden. I motsvarande ände två droppformade stora öglor av rotting med genomgående slåar av trä. Rottingöglorna monterade ca 29 cm upp på stången, fasthållna med påspikade band av metall. En krämel, användes vid notdragning med stornot i öppet vatten.
Kommer från fiskaren Evert…
Laxgarn. Handknutet stormaskigt nät. Nätmaskornas storlek 9 x 9 cm. Nätkant förstärkt med tågvirke,. FLöten av fyrkantiga och rektangulära. Korkplattor, skivor. Storlekarna variera från ca 5 x 8 cm till 10 x 9 cm. Tjockleken är ungefär densamma på samtliga korkflöten ca 2-2,5 cm. Långt tågvirke.
Gåva av Eivon Gustafsson, Oxelösund
Laxgarnen…
Köpt begagnat från Blekinge omkring 1950. Använda sedan av Oxelösundsfiskare bl a utanför Sörmlandskusten. Handknutet, stormaskigt nät. Nätmaskornas storlek 9 x 9 cm. Nätkant förstärkt med tågvirke. Flöten: fyrkantiga och rektangulära plattor av kork. Storlekarna varierar från 9 x 5 cm till 15 x 9 cm. Tjockleken är ungefär densamma…
Notkrok av trä och järn. Bågformaigt böjd (halvcirkelrund) trädstam av gran. I tjockändan tvärställt genomgående handgrepp 32 cm långt av trä. Tjockänden förstärkt med längsgående fastnitat järnband 22 cm långt. Notkroken avslutas i en spets, som är inskjuten i en strutformad järndel. Denna järndel är därefter utdragen i en 2…
Handgjord. Bågformigt böjd (av trädstam). I tjockänden ett tvärställt, genomgående handgrepp 33 cm långt och 4,5 cm br. Notkroken märkt: " J E O" = Johan Edward Olsson, brukare av Ringsö Västergård till 1921 eller 1922.
Johan Olsson (1866-1934), Ringsö.
Ingår i de av mästerlotsen Karl-Gustav Sundström, Oxelösund, insamlade föremålen.
Ljuster. Stång, skaft, av smal trädstam, avsmalanande i ena änden. I motsvarande ände är själva åljärnet monterat i en fördjupning på träet (ena sidan av änden) med järnhand och snöre. Åljärnet, justret består av 4 stycken rombiska plattor. I mellanrummen 3 stycken smala tenar med hulling. De grövre tjänar som…
Tre notkrokar använda vid dragning av eckelnot, för fiske under isen. Längd: 119 cm, 95 cm och 86 cm. Böjda, barkade grenar. Olika längder, utseende och grovlek. En har en naturligt växt handgrepp.
Notkrokar av trä. Notkrokarna består av böjda barkade grenar. Olika längder, utseende och grovlek. En av notkrokarna har…
Råtjuga, för att kunna vrida rånet i rätt riktning under isen.
Fyrkantformad järnten (2x2 cm). I nedre änden gaffelformad med utsvängda skänklar. Den ena förlängd och starkt uppåtböjd- Tenens övre ände utvidgad i vilket ett träskaft är monterat med handsmidda spikar. Skaftet har ett tvärställt handgrepp. Järndelen rostangripen.
Tyva, John och Hugo…
Handgjord. Bågformigt böjd (av trädstam). Avsmalnande i ena änden. I tjockänden ett tvärstäält handgrepp 45 cm långt och 7 cm br. Notkroken defekt (ojämn på ytan). Märkt J E O, och med blåpenna, Ringsö 1963. Johan Edvard Olsson var brukare av Ringsö Västergård till 1921 eller 1922.
Har tillhört Johan…
Stång som användes vid vadfiske. Stången av smal trädstam, lång, avsmalnande uppåt. I motsatta änden en tvärställd, avlång ögla av järn monterad på stången med två från öglan utlöpande armar, fastskruvade med 4 stycken skruvar, plus kring nedre delen om desamma omlindat med järntråd. Övre änden av stången torr och…