Skärgårdssamlingen innehåller ett stort antal föremål som kommer främst från det sörmländska kustområdet. Förutom tolv allmogebåtar (varav en är från Hjälmaren) rör det sig om redskap använda vid olika typer av fiske, men även jordbruksredskap och husgeråd från flera skärgårdshemman. Även en stor mängd fotografier och arkivmaterial, bland annat flera biografier, liksom flera mindre samlingar kan knytas till skärgården och därmed samlingen.
Den största delen av samlingen inkom i samband med omorganisationen av den regionala museiverksamheten i länet. Stiftelsen Södermanlands museum bildades 1976 och överfördes 1982 till museet. Om detta noteras i verksamhetsberättelsen (Sörmlandsbygden 1983):
”De föremål med anknytning till skärgården och som tillföll länsmuseets samlingar i samband med stiftelsebildningen 1 januari 1976 har under året (1982) tagits in till museet. Samlingarna, som har tillkommit genom initiativ av landstinget, har tidigare varit provisoriskt magasinerade i Trosa. Genom länsmuseets tillskott på magasinsutrymmen har det nu varit möjligt att ta hand om denna samling som omfattar drygt 500 föremål”.
Förutom ovan nämnda samling ingår även förutom enstaka föremål flera mindre enskilda samlingar, och fotografier från många enskilda album och givare. Se exempelvis flera fotoalbum som tillhört Stephan janzon. Några mindre samlingar med skärgårdsinriktning:
1961: Bruksföremål från föräldrahemmet i skärgården, 13 föremål, främst från hushållet. (Helena Sundström, Hummelvik, Oxelösund)
1982: Insamlade föremål av mästerlotsen Karl-Gustav Sundström i Oxelösund.
1986: Enstaka föremål från skärgården.
2005: Fiskaren Gösta Högströms samling, främst foton och memoarer från Herrhagen, Arnö fideikommiss. Se samling SLM 17002.
Artiklar i Sörmlandsbygden med anknytning till Skärgården, och samlingarna:
SB 1962: Karl-Gustav Sundström, Skötökor och strömmingsfiske
SB 1983: Per Aspenberg, Sörmländska ökor, om skärgårdens allmogebåtar.
SB 1985: Lennart Rosander, Från Skärgårdsmuseum till Östersjömuseum, en gammal museitanke.
Grimnät, handknutet, för fiske av braxen. Nätmaskornas storlek 6 x 6 cm. Ytterkanten av nätet förstärkt med tågvirke. I detsamma sitter fastknutna flöten av trä och kork. Flötena av trä är 12,5 cm långa, bredast 4,5 cm, tjocklek ca 1 cm. Korkflätena av samma modell, längd 9,5 cm - 10,5…
Grimnät av hemspunnet lingarn för braxen. Nätet har ej sänken utan stenar. Handknutet. Nätmaskornas storlek 6 x 6 cm. Ytterkanten förstärkt av smalt tågvirke. I detsamma är fastknutet flöten, tillverakde av tunna träskivor (avlånga) vars ena långsida är rak medan nmotsvarande sida är rundad. Flötens längd ca 30 cm, brett…
Strömmingsnät. Handknutet. Nätets ytterkanter förstärkt av tågvirke. Fastknutna sänken av horn (sågade i bitar, ca 6 cm långa). Dessutom bitar av ben. Som flöten fungerar fastknutna, små rullar av björknäver (2,5 cm - 3 cm långa, samt skivor av kork ca 1 cm i tjocklek). På över kanten av nätet…
Stort svartbrunt fisknät med maskstorlek 1,5 x 1,5 cm. Som sänken fungerar en i nederkanten på nätet indragen blytråd. Som flöten är runda korkskivor fastknutna 6,5 cm/diam, tjocklek 2 cm. Nätkanten förstärkt med tågvirke av hampa.
Fisknätet ingår i de av Carl-Eric Hedin , Kärrboda, Bergshammar, insamlade föremålen på uppdrag av…
Bonot. Handknutet. Ytterkanten av nätet förstärkt med tågvirke. I detsamma fastknutna sänken av stenar samt flöten av trä. De sistnämnda har en storlek (varierande) av ca 20-25 cm långa och ca 7-8 cm breda. På en vidhängande trästicka (10 x 16 cm) står skrivet: G 2 Eckelnot. Se bilaga, pärm.
Givaren,…
Skottnät (grimgarn) med träflarn och blysänken. Grimgarn det vill säga en specialform av vidmaskigt garn, nät, som har tredubbel nätduk. De båda yttre lagren är så grovmaskiga, maskstorlek 13 x 13 cm, att fisken kan passera helt igenom och därefter dra med sig den finmaskiga nätduken innanför, maskstorlek 3 x…
Stängnät, används som "arm" från land. Vid dess ytterända sattes ett grimnät i krok. Nätet handknutet av bomullsgarn. Maskornas storlek 40 x 40 mm. Ytterkanten av nätet förstärkt med ett rep av hampa. På nätets ena sida flöten av runda korkskivor (Diam 50 mm) uppträdda på handgreppet. På nätets motsatta…
Sälnät. Handknutet stormaskigt nät. Maskornas storlek 15 x 15 cm. Nätet impregnerat (olja eller tjära). Flöten av trä i form av träribbor (15-17 cm långa, bredd 5,5 cm och tjocklek ca 1,5 cm). Desamma är fastknutna p tågvirket vilket förstärker nätets kant. Flötena impregnerade troligen med tjära samt brända. Sälnätet…
Sälnät. Handknutet stormaskigt nät. Maskornas storlek 15 x 15 cm. Nätet impregnerat (oljat eller tjärat). Flöten av trä i form av träribbor, 46-47 cm långa och ca 5 cm breda, tjockleken ca 1,5 cm. Desamma är fastknutna på tågvirket vilket förstärker kanten på nätet. Flötena är impregnerade (troligen med tjära…
Ett av fyra nät - för flundra, gädda och abborre. Olika sänken kohorn och stenpåsar, och flöten - näver. kork och trä. Handknutet. Nätmaskornas storlek 4,5 x 4,5 cm. Ytterkanten av nätet förstärkt av grovt snöre. På övre kanten av nätet flöten i form av träpinnar ca 14 cm långa…
Segel av bomull, storsegel och fock. Storsegel akterklik 425 cm, underlik 260 cm. Fock akterlik 280 cm, underlik 140 cm. Mast längd 355 cm. Spristag längd 385 cm.
Riggen kommer från sörmlandsökan SLM 25599, som har tillhört Alrik Söderlund (1906-1995) på Krampö i Bälinge socken.
Ålryssja (par) med järnbågar. 2 stycken strutformade fångstredskap med ingångarna vända mot varandra. Ingångarna till de båda ryssjorna består av en rektangulär järnram på vilka näten är fästade. Nätduken hålls därefter utspänd med hjälp av träringar, 7 stycken på vardera ryssjan. Inuti de båda ryssjorna är ytterligare två nätstrutar monterade…