Header

Ett 20-tal föremål inköptes troligen under 1920-talet genom ”Föreståndare Karlsson” på ålderdomshemmet i Tunaberg. Det är idag svårt att veta om alla föremål tillhört ”understödstagare” vid hemmet eller om en del kom från annat håll, det är inte noterat. Några står som inköp 1927, andra saknar både datum och inköpspris. Gemensamt för dem alla är att föreståndaren för ålderdomshemmet står som säljare. Sannolikt var han ombud för fattigvården – eller kanske direkt för några inneboende, det vet vi inte för närvarande.

Efter sekelskiftet 1900 hade missförhållandena inom fattigvården uppmärksammats och 1918-års fattigvårdslag ledde till att många ålderdomshem uppfördes. Redan 1916 byggdes Tunabergs ålderdomshem. Med paret Karlsson som föreståndare 1919-1930. I Tunabergs församlingsbok för 1921-30 framgår att förutom dessa arbetade ytterligare en föreståndarinna, ett antal biträden, en kokerska och en tjänarinna. Under dessa år har inte mindre än 60 personer ”understödstagare” tidvis bott och dött i huset. En del med yrkestitlar typ ”f. ladugårdskarl, fiskaränka”, samt en ”imbecill”, en ”sinnessjuk” och en ”döfstum”.

Nedan följer en beskrivning av samlingen följt av en personhistorik över ”föreståndare Karlsson” som, enligt församlingsboken, inte alltid varit helt sams med sin hustru (se nedan).

Det mest spektakulära är en silversked, en så kallad supsked, tillverkad av Nyköpingsmästaren Samuel Nourin år 1759 (SLM 1353). Två västar ingår, varav en noterad som ”brudgumsväst”, båda av rutigt bomullstyg, daterade från 1800-talets mitt (SLM 5881 och 3225). Ett fästmansskrin ”från Runtuna” målat på insidan och med notering ”EGT 1769” (SLM 2651).

En enkel och skadad fältflaska av grönt glas har en bifogad berättelse: “Tillhört en över 90-årig f.d. soldat i Tunaberg, som varit gardist i Stockholm. Han sade sig ha fått flaskan av Carl XV vid en manöver då han slagit sönder sin egen, vilket kungen sett och sagt: “Här skall Du få min i stället”. Sönderslagen i givarens hem. Gåva av föreståndaren för Tunabergs ålderdomshem, Karlsson” (SLM 4128). Ytterligare en formblåst brännvinsflaska med vindruvsmotiv (SLM 1355), ett brännvinskrus av svartfärgad ek med mässingsband (SLM 2057) och en enkel supkopp av horn (SLM 2209).

Från inredningen (?) kommer två stolar, en enkel spjälstol (SLM 3341) och en empirestol (som ingår i samlingen från August Trolle-Löwen eftersom det står noterat att den kommer från honom (samling Trolle-Löwen SLM 17180, stolen SLM 3478). Ett väggur med porslinstavla (SLM 2959).

För övrigt ingår enklare föremål, mest märklig är den halsring av järn med ögla för kedja. Okänt varifrån (SLM1354). Eldstål (SLM 1356), ljussax av järn (SLM2966), Ljusstake (2160) och ett lyrformat klockställ (SLM 2578). Rektangulärt svartmålat träskrin med järnbeslag (SLM 13116) och en halmkrok (SLM 1352). Samt ett schack/dam och brädspel (SLM 1351).

Om ”föreståndare Karlsson”:
Erik Gustaf Karlsson, föddes på Hagbergstorp i Tunaberg 1868-11-06. Han gifte sig 1892 med Klara Lovisa f. Andersdotter 1871. De bodde på Lilla Källhult fram till 1898 då de flyttade till Syrtorp under Nävekvarn. Dottern Elsa Alfrida Lovisa föddes samma år.

I församlingsboken för Tunaberg 1901-1905, då Erik Gustav och Klara Lovisa bodde på Syrtorp, blev de 1901-01-21 ”Varnade af kyrkoherden G. Sjöström för oenighet i äktenskapet” 1901-01-21. Informationen står kvar i flera kyrkböcker därefter. Paret tar också hand om två fostersöner födda 1896 och 1908. 1911 flyttar paret till Damtorp (Dammtorp) på Klenby ägor.

1919 flyttade Erik Gustaf och Klara Lovisa till det nyuppförda ålderdomshemmet i Tunaberg där de alltså arbetade som föreståndare respektive föreståndarinna. De flyttade vidare 1930 till Hjortsborg i Blacksta socken 1930. Uppenbarligen flyttade paret senare till Trosa. Där gick Klara Lovisa bort 1947-03-26 och Erik Gustaf 1948-12-02.

Läs mer om samlingen