Berit Bengtsson (f.1945) under en lek med tändsticksask under midsommarfest på Hagbyberga i Björkvik omkring år 1953
Header
Astrid Bengtssons bilder från Hagbyberga säteri206 träffar
- Sorterat efter: Senast ändrad
Samlingen om Astrid Bengtsson, född Karlsson, består av hennes fotografier tagna vid Habyberga säteri, två intervjuer gjorda 1991 och 1992 under arbetet med herrgårsprojektet samt en del kopior av arkivhandlingar där bland annat Astrids man Karl beskriver sitt arbete som lagårdsförman.
Astrid föddes 1912 och är uppvuxen på gården Simonstorp som hennes pappa arrenderade under Hagbyberga. När Astrid var 20 år började hon arbeta som köksa på herrgården. Då drevs säteriet av makarna direktör David och fru Ruth Weijber.
Astrid hade hunnit skaffa sig en viss erfarenhet som tjänsteflicka innan hon började i köket vid Hagbyberga. Fyra olika hem hade hon tjänat i och dessutom gått husmorsskola i Nykvarn.
Som köksa fick Astrid hjälpa till med det mesta som hörde till hushållet. Hjälpa kokerskan med matlagning och disk. Putsa silver och koppar. Servera vid stora middagar och göra iordning gästrum och elda i kaminer och kakelugnar.
Tre gånger om året var det stortvätt av allt linne i huset. Tvätten togs om hand nere vid sjön och tog tre dagar. Sen skulle allt styrkas eller manglas. Husets trettio rum storstädas två gånger om året. Fönster tvättades och golven bonades.
Astrid bodde i ett eget rum intill köket i tjänstefolkets del på nedre plan i herrgården. Var tredje söndag fick Astrid ledigt men det kunde bli någon dag i veckan ibland också beroende på vad som behövde göras i huset. Fru Weijber kom ner till köket varje morgon och berättade för personalen hur arbetsdagen skulle se ut. Ingen dag var den andra lik. Det kunde vara svårt att planera sin lediga tid.
Astrid trivdes med arbetet. De var alla björkviksflickor och hennes barndomsvän Astrid jobbade också i köket. Fru Weijber tyckte dock det var förvirrande med två Astrid i köket så hon döpte om vår Astrid till Lisa efter en av sina väninnor. Det kändes märkligt till en början att kallas för Lisa men efter ett tag vande sig Astrid och lyssnade till namnet Lisa även långt senare i livet.
Efter tre år som köksa blev Astrid och ladugårdsförmannen Karl Bengtsson ett par och de gifte sig 1935. Karl fortsatte jobba som förman där han ansvarade för mellan 5-7 ladugårdselever. De var elever vid lantarbetarskolan som direktör Weijber drev. Men Astrid slutade som köksa. Som statarhustru, eller lantarbetarhustru som det började kallas, hade Astrid ett eget hushåll att sköta.
Astrid och Kalle bodde i två rum och kök i statarlängan på gården. De hade ett eget trädgårdsland med grönsaker och en gris i svinhuset tillsammans med de andra statarnas grisar. 1945 fick de rinnande vatten och avlopp.
Gården hade fått mjölkmaskin som sköttes av lantarbetareleverna, så statarhustruns tidigare uppgift som mjölkerska var inte aktuell för Astrid. Däremot fortsatte hon hjälpa till ibland uppe på herrgården. Vid större arbetsinsatser på godset fick alla hjälpas åt. Det kunde gälla potatisplockning, ta hand om skörden eller kratta löv i herrgårdsträdgården. För sin hjälp kunde Astrid få 75 kr i månaden men då ingick också stat som hon och Kalle delade på. Staten bestod av råg och vetemjöl, 4 liter mjölk om dagen och ärtor.
Astrid och Kalle fick två egna barn som hette Ove och Berit. Men de tog även hand om sommarbarn. Det var barn från Stockholm som kom ut till landet för att få frisk luft, möta djur och nya lekkamrater. Ove och Berit var jämnåriga med paret Weijbers barn Jan och Louise och de lekte ofta tillsammans.
1944 förbjöds staten som lönesystem. På Hagbyberga ersattes staten med en timpenning.. Då fick de börja köpa mjölk och mjöl själva. Fru Weijber frågade en gång om det ändå inte var bättre med stat. Hon fick till svar av en statdräng att staten kändes som en omyndighetsförklaring. Även om de trivdes med sitt arbete på Hagbyberga var det skönt att kunna bestämma mer över sin ekonomi. Men Astrid tyckte att livet på säteriet i övrigt fortsatte som förut
Sammanhållningen på godset var fortsatt stark. Några gånger om året samlades alla till fest, arbetare som herrskap. På midsommar bjöds det på kaffe och korv och alla lekte tillsammans. De hoppade säck och sprang med potatis i sked och på kvällen blev det dans i magasinet. På hösten var det skördefest och till jul fick gårdens barn julklappar av herrskapet. Astrid minns festerna med värme. Det var en fin gemenskap.
SLM R998-92-6 – Cristina och Karin Bergqvist ca 1954
Systrarna Cristina (f.1948) och Karin Bergqvist (f.1949) på Hagbyberga i Björkvik omkring år 1954
SLM R1002-92-1 – Söndagsfiskaren Otto Holmström, 1940-tal
Rättare Otto Holmström (1908-1996) söndagsfiskar på Hagbyberga i Björkvik under 1940-talet
SLM R998-92-5 – Jan, Louise och Berit ca 1950
Jan Weijber (f.1947) får åka med storasyster Louise (f.1944) i sällskap med Berit Bengtsson (f.1945) på Hagbyberga i Björkvik omkring år 1950
SLM R1002-92-2 – Lottafest ca 1941-1942
Ellen Gustafsson, Maud Larsson och Inga Hermelin sköter fiskdammen under lottafest i parken vid Hagbyberga i Björkvik omkring 1941-1942
SLM R1002-92-4 – Hemvärnsfest på hagbyberga ca 1941-1942
En av de hemvärns- och lottafester som höll i parken vid Hagbyberga i Björkvik åren 1941 och 1942
SLM R1003-92-1 – Kalvar på Hagbyberga, 1950-tal
Åke Alm, Ebbe Johansson och Erik Mårtensson tar hem kalvarna som ska få mjölk på Hagbyberga i Björkvik under 1950-talet
SLM R1002-92-3 – Båttur vid Hagbyberga, 1950-tal
Gunnar och Vera med familj vid en båtutflykt med familjen Bengtsson på sjön vid Hagbyberga i Björkvik under 1950-talet
SLM R1003-92-2 – Korna på Hagbyberga, 1950-tal
Lennart Jonsson med kossorna på Hagbyberga i Björkvik under 1950-talet
SLM R1003-92-5 – Rekordgösen på Hagbyberga år 1950
Fiskare Johan Byhlin (1899-1982) med rekordgösen på 7,5 kilo på Hagbyberga i Björkvik i oktober 1950
SLM R1003-92-3 – Lottafest på hagbyberga ca 1941-1942
Montgomery överlämnar en fana till Lottorna, som mottas av Rut Fleetwood under en lottafest i parken på Björksund i Björkvik omkring 1941-1942
SLM R1003-92-6 – Söndagsfiskaren Otto Holmström, 1940-tal
Rättare Otto Holmström (1908-1996) söndagsfiskar på Hagbyberga i Björkvik under 1940-talet