SLM A18-420 - Altaret i Bärbo kyrka 1943

SLM_A18-420.JPG
Foto: Ivar Schnell/Södermanlands museum
Creative Commons - Erkännande-Dela Lika
Altaret i Bärbo kyrka år 1943. Koret får sin prägel genom den originella altarprydnad av en okänd 1600-talsmästare, sammanställd av resterna efter ett medeltida altarskåp.

Objekttyp

Titel

SLM A18-420 - Altaret i Bärbo kyrka 1943

Anmärkning

"Koret får sin prägel genom den originella altarprydnad en okänd 1600-talsmästare åstadkommit genom att sammanställa resterna efter ett medeltida altarskåp i sin egen tids smak. Den predikande gestalten i fönstersmygen och övriga nästan utplånade målningar på väggarna torde ha tillkommit i början av 1600-talet" […] "Interiören präglas helt av en inredning från 16- och 1700-talen, uteslutande tillkommen genom höga beskyddares välvilja. Endast två föremål stå utanför denna serie, nämligen den vackra medeltida järnkrona, som fått sin plats framme i koret och en bild av ett manligt helon till vänster om triumfbågen. Ljuskronan består av tre ringar, på vilka sitta fastnitade gotiska liljor och blad. I den nedersta ringens centrum finns en pigg för fästandet av ett större vaxljus. Dateringen torde sättas till 13- eller 1400-tal. Helgonbilden torde framställa S:t Olof, den har varit krönt och är ett svenskt arbete från omkring 1300. Det är emellertid ej alldeles riktigt att säga att dessa två inventeriar äro de enda som finnas kvar av kyrkans medeltida konst. Den altarprydnad, som omramar korets östfönster, och som enligt inskriften längst ned skänktes i samband med 1677 års reparation är ju en tidstypisk anordning med över varandra ställda kolonner och en båge, krönt av ett krucifix. Men gå vi in på en detaljgranskning finna vi att barockens druvklasar och akantusblad äro uppblandade med typiska gotiska getaljer, och se vi sedan på bilderna, som äro inställda efter det gängse barockschemat med en bild av Moses till vänster och Aron till höger, tyckas de oss allt för svala i sina linjer för att kunna ha utgått från en dåtida bildhuggares verkstad. De heliga männen stå där tysta och eftertänksamma och lyssna till en fjärran melodi med dräkten i välordnade veck, så som det höves en from man under mitten av fjortonhundratalet. Förklaringen till att vi möta så många element från olika tider är helt enkelt den att den av Catharina [Håkansdotter Oxenstierna, gift Stormhatt] anställde konstnären har slaktat kyrkans medeltida altarskåp och använt sig av dess bilder för utsmyckandet av det nya. Därvid ha de ofta försetts med nya attribut. Aron är väl egentligen St. Johannes och tavlorna i Moses hand och hornen i hans huvud äro tillägg till ett okänt helgon som i verkligheten håller en bok i höger hand. Till de helt orörda gestalterna hör en bild av den heliga Birgitta, som är placerad över önstervalvets hjässpunkt. Sierskan sitter i sin stol mellan ett par svävande gotiska änglar och har en öppen bok vilande över knäna, men sina skrivverktyg har hon förlorat. Framställningen står nära några framställningar av helgonet just från mitten av 1400-talet. En motsvarighet i typ finns på närmaste gåll från Tunabergs kyrka. Glasmålningen i korfönstret är modern och framställer den uppståndne Kristus. Konstnären är Albert Eldh. Väggmålningarna i koret, som förut omtalats, äro illa åtgångna, tydligast är en predikande man i fönstersmygen till det södra fönstret" /Ur Bärbo kyrka (1943) sidan 10-11.

Museikod

SLM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

A18-420

Tillkomsttid start

1943

Bild byline

Foto: Ivar Schnell/Södermanlands museum

Motiv

Bärbo kyrka Bärbo Bärbo Jönåker Nyköping Södermanland Södermanland Sverige

Motivkategori

Bildtyp

Påsikt: Sv/V

Material (foto)

Papper

Källhänvisning

“SLM A18-420 - Altaret i Bärbo kyrka 1943,” Sörmlands museum, hämtad 19 oktober 2021, https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/373464.

Publikationer

  • Blomberg, Carl Gustaf (1943). Bärbo kyrka: Sörmländska kyrkor 28 [Häfte]. Eskilstuna: Södermanlands hembygdsförbund (Sörmländska kyrkor). s. 11.