Header

Beskrivning: Sedelbok av vitt sidentyg, broderad med silke i olika färg. Tambur- och schattersöm. Utsidan med ramverk och centralmotiv i ovaler. Det ena med rosor och det andra med fruktkorg. Insidans fickor har på den ena ett motiv med ymnighetshorn, frukter och en kratta och på den andra en lyra med rosengirland och en körsbärskvist. Sannolikt tillverkad på 1700-talets slut eller 1800-talets början. 16,8 x 12 cm, uppfälld 23,5 cm.
I sedelboken låg ett handskrivet visitkort för en "Thekla Hedström" som på baksidan hade en notering med bläck: "Har tillhört Friherrinnan Jacquette Tersmeden, som letade fram den ur sina gamla gömmor och skänkte den på 1860-talet till Thekla Hedström".

Det finns två tänkbara friherrinnor med samma namn, antingen Jacquette Elisabeth Tersmeden (1801-1872) gift med sin kusin Wilhelm Tersmeden (1802-1879) eller Augusta Jacquette Cederström (1818-1860) gift med Jacob Nils Tersmeden (1795-1867). Möjligen kan den sistnämnda uteslutas eftersom hon dog 1860 och gåvan överlämnats "på 1860-talet"?

Behovet av sedelböcker, uppstod i samband med att banksedlar började tryckas. Ursprungligen ett kvitto för insättning av pengar i en bank. De första papperssedlarna i världen, så kallade kreditivsedlar, trycktes i Sverige redan 1661. På 1700-talet blev transportsedlar vanliga, även dessa kvitton på insättningar. Sedelboken av siden blev vanligare mot 1700-talets slut och 1800-talets början. Den användes av förmögnare människor vid festligare tillfällen och var ofta en gåva från en kvinna till hennes blivande man. Ibland hade hon sytt den själv, den kunde också beställas från en sömmerska. Motiven varierar, de är ofta symboliska.

Plånboken ingår i Tord Jonssons plånbokssamling, vilken innehåller sedelböcker av siden och plånböcker av läder mm. Föremålen är främst från 1700-talets slut och 1800-talet och inlämnades 2017.