Fabriksägare Theodor Winborg62 träffar

  • Sorterat efter: Senast ändrad   

undefined

Omkring 1918 inkom ett antal föremål till museet, från familjen Winborg i Stockholm. Anledningen verkar ha varit att bidra till museets spirande föremålssamlingar. Se vidare utdrag ur brev nedan. Samlingen består av föremål från hushållet, personliga tillhörigheter, dräktdelar, redskap och arkeologiska fynd. Merparten från 1700- och 1800-talen. Närmare beskrivning av föremålen se nedan.

”Om jag hade kännedom om hvad som hufvudsakligen finnes eller saknas på muséum, skulle jag gärna vilja fylla luckor, om lämpligen så ska kan med föremål, uppletande i mina vindsgömmor. Af vänner, som besökt Nyköpings muséum, har jag hört, att mitt namn utsatts å föremål, detta, liksom tacksamhätsbref från Landshöfding Reuterskiöld, har jag ej påräknat. Stockholm, Bellmansgatan 6, Maj 21, 1918 Högaktningsfullt Th Winborg”

Brevet till ”Styresmannen för Nyköpings Muséum” från Theodor Winborg skickas i samband med ett erbjudande om en teckning av Byström, motiv från Karl IX´s sängkammare på Gripsholm, ” Då jag erfarit om Eder önskan att å muséum samla minnen från Carl IX”. Han erbjuder samtidigt en teckning med anledning ”Af det pågående kriget”, vilket verkar röra sig om tryck, karikatyrer ”Emellertid har jag sökt välja endast sådana ”klipp”, som i mitt tycke ej synts stötande eller, såsom karikatyrer i de krigande ländernas tidningar, inspirerade af glödande hat utan spår af sans och humor”.

Theodor Winborg (1832-1918) hade ingen anknytning till Nyköping eller Sörmland, mer än att han i 20-årsåldern gått som elev på Nyköpings mekaniska verkstad. Hans dotter, fröken Nanna Winborg har också bidragit med några föremål, kanske efter faderns död? Varför han vände sig till Sörmlands museum, som just då var i färd med att bygga upp utställningar vid Nyköpingshus är oklart.

Kort beskrivning av samlingen:
Från hushållet: Trätallrikar, träfat på fot, kniv och gaffel, mugg, sil, stånka, smörask, träkvarn, mässingsmortel, brännvinskutting, Elddon med flinta och fnöske, borste, klappträ, mangelbräde, besman (1720), ljusstake av renhorn (1706), flera lås, fällbomslås, bultlås.

Personliga tillhörigheter: Guldur, Bröllopsbricka (1783), Märkduk (1774), Rakborste och rakknivar, tandpetare, tobakspung, solfjäder med luftballongscen, pennkniv, kruthorn.

Hantverk: Snibbskål från Västergötland, Granrotskorg med lock, svepask, skrin med höintarsia.

Dräkt: Dopmössa, vingåkersskärp med silkesbroderi, bindmössa, flera broderade väskor, tobakspung.

Kuriosa och arkeologiskt: Bergsmansyxa, bödelsyxa, hand- och fotbojor, Tygprover i bok (1789), gratulationskort (käpp och krycka), stigbyglar, vagnshandtag, trekantsdolk (1700-tal), sköldbuckla, sporrar, sprutspets, hästsko (arkeologiska lösfynd).

Läs mer om samlingen

1 av 62 på denna sida

SLM 444 1-3 – Rakdonslåda dekorerad med karvsnitt

Rakdonslåda, karvsnitt ornering med cirklar, stjärnor m.m. Lock saknas.
:2- Rakborste av ben.
:3- Rakkniv dekorerad med jaktmotiv: Ryttare och nio hundar förföljer en hjort..

2 av 62 på denna sida

SLM 706 – Väska till folkdräkt troligen från Jämtland el Härjedalen

Väska av sämskskinn med handbroderad framsida av röda blommor och blad i plattsöm, stjälksöm och kråkspark på grön yllebotten. Tyget är i två gröna nyanser, skarvat i höjdled mitt på väskan.

Bygel av mässing med ciselerat mönster av bladslingor. Hake (60 mm) för upphängning i till exempel förklädet.

Väskan och bygeln är…

3 av 62 på denna sida

SLM 1458 – Snibbskål, rödmålad, från Västergötland

Rödmålad snibbskål från Västergötland. I botten inskuret: E A I, L o IS mm. Med ett ursprung från åtminstone 1500-talet har snibbskålar tillverkats fram till 1800-talet. Handtagen i snibbform gjorde det enklare att överräcka skålen till nästa person.

4 av 62 på denna sida

SLM 1457 – Svarvad skål med handtag, målad röd, troligen tillverkad i Västergötland

Svarvad skål av bok. Egentligen en bolle försedd med två handtag. Två handtag på sidorna. En sida fasad framtill. Målad i röd färg.

En typisk produkt för sjuhäradsbygdens knallar. Användes vid högtidligt samdrickning, se vidare "Fässingen - Från Borås och de sju häradena, Vackert svarvat - skönt målat 2011" av…

7 av 62 på denna sida

SLM 1451 – Lampett

Ljuslampett av mässing. rektangulär plåt med upptill avrundade hörn. Nertill en platta med uppvikta kanter.
Ljusplåtens form ansluter till de allra äldsta bevarade plåtarna, typiskt är att ljuspipan bärs upp av en hyllskiva och inte en ljusarm. typen har sitt ursprung i Nederländerna, men en produktion togs även upp i Sverige.…

10 av 62 på denna sida

SLM 725 – Ljusstake av renhorn med ristad dekoration, troligen från norra Sverige

Ljusstake av renhorn med en ovanligt tidig datering för ett sådant här föremål. Ljuspipa av förtennat järnbleck och tregrenad fot märkt anno 1706, PRRO. Inristade dekorationer, cirklar och urtavla.

De blomlika dekorationerna är vanligt förekommande på föremål från Norrbotten och har använts av både samer, bönder, handelsmän och nybyggare i…