Strängnäs hospital, senare Sundby sjukhus 1922-1988

Bild som illustrerar objektet

Beskrivning:Samlingen från Sundby sjukhus i Strängnäs innehåller föremål, foton och arkivmaterial från anstaltens hela historia 1922-1988. Samlingen överfördes till Sörmlands museum 2017 från det nu nedlagda Strängnäs museum.

Nedan följer en kort historik, och en kort beskrivning av innehållet.

Sundby hospital var ett av många stora mentalsjukhus som uppfördes i Sverige under 1900-talets början. Detta efter att behandling inom psykiatrin under 1800-talet utvecklats till att patienter skulle få vård i stället för att bara gömmas undan. De dåvarande behandlingarna räckte inte långt och kritiken växte mot bristen av resultat. Ett växande antal patienter ledde till att behandlingsmetoderna förändrades omkring sekelskiftet 1900. Patienterna skulle vårdas och vila i ljusa och rena sjuksalar. Vården skulle specialiseras och professionaliseras.

Ett av alla de sjukhus som uppfördes var Sundby hospital. Utredarna föreslog att Sundby gamla biskopsgård på Tosterön i Strängnäs skulle bli hospital för mellansverige, riksdagen klubbade beslutet 1911. Här fanns redan ett lantbruk, vilket skulle ge patienterna en meningsfull sysselsättning och dessutom bli självförsörjande. Då bodde ännu de flesta svenskarna på landet och patienter kunde arbeta med sådant de var vana vid. Platsen var lätt att nå för transporter och mycket tilltalande vilket också ansågs viktigt.

År 1912 påbörjades byggnadsarbetet under arkitekterna Ture Stenberg och Gustaf Wickman som ritat planerna. År 1916 tog Carl Westman över. Förutom tio paviljonger, fem för kvinnor och fem för män, uppfördes flera ekonomibyggnader för sjukhusets drift. Söder om sjukhusbyggnaderna byggdes en rad trähus som inrymde tjänstebostäder. Läkarvillorna placerades nere vid Mälaren.

Anstalten kom att bli som ett eget samhälle där man odlade spannmål och foder, höll kor, hästar, grisar och får. Man odlade grönsaker, frukt och blommor i den stora trädgården. Patienter var sysselsatta och kostnaderna hölls nere. I olika verkstäder kunde patienterna ägna sig åt snickeri och metallarbete, sömnad och vävnad mm. På Sundby syddes dräkter och skor tillverkades.

I januari 1922 kom de första patienterna. Totalt fanns det plats för 800 personer, män och kvinnor i olika paviljonger. Patienterna kom från Södermanlands, Västmanlands, Stockholms och Örebro län. Men behovet växte, och Sundby blev trångt. 1955 var 1324 patienter inskrivna.
Man uppförde till och med en egen kyrka, många av patienterna blev kvar på Sundby hela livet, dog och begravdes på sjukhusets begravningsplats.

Sjukhuset avvecklades 1986-1988. Då hade nya mediciner och en annan syn på vården gjort Sundby omodernt. De psykiskt sjuka skulle inte längre isoleras på stora anstalter. De skulle integreras i samhället.

År 1986 genomfördes en dokumentation av anstalten. ”Sundby sjukhus i Strängnäs”, en dokumentation utförd av Södermanlands museum på uppdrag av Södermanlands läns landsting.
I denna går Elisabeth Gille genom dels byggnaderna, dels en beskrivning av de insamlade föremålen. De senare uppdelades i tre grupper. Materialet är inte komplett, en del hade redan försvunnit.

1. Föremål med patientanknytning, kläder, sjukvårdsartiklar. Patienternas fritids- och terapialster, broderier, konst, vävnader, trä- och korgarbeten mm.
Patienternas konst- och hantverksalster är inte försedda med upphovsman, möjligen kan förnamn förekomma. I samlingen finns även förutom enstaka kläder även hygienartiklar.
Ett antal redskap från syateljén, lädertillverkningen, skomakeriet, korg- och trätillverkningen.
Här bör nämnas att det även ingår material tillverkade av krigsflyktingar från de baltiska länderna, Polen och Ungern. De bodde i numera rivna paviljonger från år 1944.

2. Föremål med personalanknytning. Kläder för skötare, nyckelknippor och olika låsanordningar.

3. Föremål med anknytning till sjukhuset, en del inventarier och möbler. Verksamheten inom sjukhuset, från köket, jordbruket, tvätteriet och bageriet exempelvis.
Redskap från den medicinska vården i två vita medicinskåp.
Flera serviser och ätredskap ingår, från patienternas enkla plåtmuggar till personalens porslin från Gustafsberg och tillhörande bestick av nysilver. Bestick från köket.
En stor mängd textilier tillverkade av patienter och personal. Många prydde under senare år väggarna på sjukhuset.
I samband med dokumentationen 1986 gjordes en del intervjuer, bevarade i arkivet. Arkivmaterial, litteratur och stora delar av fotosamlingen är under arbete (2019).

Från projekteringen av sjukhusbyggnaderna finns i samlingen en mapp innehållande 35 ritade och färglagda ark. Arkitektritningar av fasader, genomskärningar och situationsplaner för Sundby hospital från 1912 (SLM 59126).

Sundby i årtal, listan grundar sig på material från Strängnäs museum:

Sent 1800-tal: Medicinalstyrelsen utarbetar en plan för sinnessjukvården och föreslår att en rad stora sjukhus ska uppföras över hela Sverige.

1911: Riksdagen beslutar att bygga Strängnäs hospital (Sundby sjukhus) för 800 patienter på biskopsbostället Sundby.

1912: Det första spadtaget tas. Arkitekterna är Ture Stenberg (till 1913), Gustav Wickman (1913-1916) och Carl Westman (från 1916).

1914-1921: Materialbrist under första världskriget och arbetskonflikter drar ut på byggtiden.

1919: Förste överläkaren och sjukhuschefen Einar Lauritzen tillträder sin tjänst.

1922: Strängnäs hospital invigs och de första patienterna tas emot. Anläggningen är byggd enligt det s.k. paviljongsystemet med tio paviljonger symmetriskt placerade kring en mittaxel i den parkliknande terrängen. Ekonomibyggnader, tjänstebostäder och läkarvillorna byggs i utkanten av den centrala sjukhusanläggningen. Tillhörande jordbruksmark ska ge möjlighet till självhushåll och samtidigt sysselsättning för patienterna. Även en begravningsplats anläggs på nuvarande Abborrberget.

1926: Sundby kyrka invigs som den första svenska hospitalskyrkan.

1929: En ny sinnessjuklag beslutas och benämningen ändras från hospital till sinnessjukhus.

1935: Sjukhusanställda får möjlighet att bygga villor på Abborrberget.

1936: Bron till Strängnäs står färdig och underlättar kommunikationen.

1944: på Sundby upprättas en flyktingmottagning, huvudsakligen för baltiska krigsflyktingar. Dessa deltog i arbete och terapi.

1946-1950: Från Sundby skickades 25 patienter till lobotomioperation – men redan 1950 avskrivs metoden här som inte framgångsrik (det var framför allt dr Elin Wingqvist-Renck som mosatte sig lobotomi) medan andra sjukhus har sina högsta antal lobotomioperationer under åren 1950-1953.

1950-talet: Benämningen ändras Till Sundby mentalsjukhus. På begravningsplatsen har till 1951 begravts 486 patienter, ett tiotal personal vid sjukhuset samt omkring tio baltiska och polska krigsflyktingar.

1952: Psykofarmaka prövas för första gången och inleder en stor förändring inom mentalsjukvården.

1956: En ny tvåårig grundutbildning för sjukvårdspersonalen etableras på Sundby sjukhus. Tidigare fick skötare enbart några veckors utbildning och en kort påbyggnadsutbildning för överskötare.

1967: Landstiget tar över Sundby sjukhus och den officiella benämningen blir psykiatriskt lasarett.

1964-1972: Befintliga byggnader renoveras och ny samlingssal, terapiverkstäder och ett medicinskt centrum byggs till. Även vårdmetoderna moderniseras. Slutna avdelningar öppnas där patienterna kan röra sig fritt. Nya aktiviteter som studiecirklar och utflykter erbjuds patienterna och de får bära privata kläder. Man företar utlandsresor med patienter, till Norge 1967 och till Italien 1969.
En affär på området säljer föremål och textilier som vårdare och patienter gjort.

1972: Jordbruket avvecklas, djuren säljs och marken arrenderas ut, trädgårdsodlingen läggs ner.

1975: Pockettidningen R publicerar ”Vårdad till vanvett” – Rapport från ett svenskt mentalsjukhus efter att en reporter ”wallraffat” på Sundby sjukhus.

1982: Beslut tas att lägga ner Sundby sjukhus. Första avdelningen stängs.

1987: De sista patienterna lämnar Sundby. Riksantikvarieämbetet klassar Sundby sjukhusområde som riksintresse.

1988: Gamla sjukhusområdet blir Sundby park och ombyggnad till bostäder, skola och företagslokaler påbörjas.

1994: Larm om att utskrivna patienter från Sundby sjukhus visar hög överdödlighet och många självmord. Rapporten ifrågasätts av företrädare för den sörmländska psykiatrin.

2007: En ändring av detaljplanerna föreslås och ny bebyggelse planeras i närheten av de gamla sjukhusbyggnaderna. Många befarar att kulturmiljön ska ta skada.

Specifik litteratur rörande Sundby:
”Sundby sjukhus i Strängnäs”, en dokumentation utförd av Södermanlands museum på uppdrag av Södermanlands läns landsting 1986.
”Sundby sjukhus, ett självförsörjande samhälle” samt ”Sundby sjukhus med egen kyrka, klockstapel och begravningsplats” av Lars Thor i Sörmlandsbygden 2002
”En minnesbok om Sundby sjukhus” av E. Andersson & N. Andersson 1988

Organisationskod:SLM

Identitetsnummer:17227

Samtidigt förvärvat:Strängnäs museum 2016

Tillkomstperiod:1922 – 1988

Historik – Byggnadsnamn:Sundby sjukhus

Historik – Ort:Strängnäs

Historik – Kommun:Strängnäs

Historik – Län:Södermanland

Historik – Land:Sverige

Förvärvsdatum:2017

Grupperingar

Objekttyp: Samling
Objekt i samlingen: 706 stycken


Källhänvisning

Showing qrtag“Strängnäs hospital, senare Sundby sjukhus 1922-1988”, Sörmlands museums samlingar, hämtad 19 mars 2024
https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/collections/c24-276/