Kakelugnsmakaren och krukmakaren Johan Eriksson lät år 1872 bygga krukmakeriet Sofielund, situerat mellan Katrineholm och Nyköping. Rörelsen övertogs 1891 av sonen Carl Johan och senare dennes son Bror Eriksson. Tre generationer arbetade som krukmakare innan den allt hårdare konkurrensen från den framväxande porslinsindustrin tvingade den siste ägaren att lägga ner verkstaden 1933.
Vid verkstaden arbetade ständigt 3 – 5 gesäller. Sondottern till den siste ägaren har i en dokumentation berättat om livet, verkstaden, arbetet och varorna. Delar av denna är publicerad i Sörmlandsbygden 1989 (Diedrichson: Sofielunds krukmakeri 1872 – 1933).
Krukmakeriet tillverkade från början förutom prydnadsobjekt också krukor och burkar. Kakelugnar tillverkades fram till sekelskiftet 1900, alltid ljusgula och släta, med dekorerat överstycke. Från 1899 utfördes endast monteringsarbeten med vita kakelugnar från Norrköping.
Det var stor efterfrågan på krukor och burkar i 1800-talets självhushåll. Under 1900-talet konkurrerade porslinskrukorna ut produkterna från krukmakeriet. Verksamheten kom att inriktas på främst blomkrukor åt handelsträdgårdar och de stora godsen.
Samlingen består, förutom fotografier och arkivmaterial av över 200 föremål. Det rör sig om stora delar av verkstaden, redskap, gjutformar och personliga tillhörigheter såsom krukmakarens träskor, och snusdosa.
Till kuriositeterna kan nämnas hästen Dockas hov. Hästen var oumbärlig i arbetet och när den slutligen blev för gammal sändes den till slaktaren. För att undvika att slaktaren sålde den vidare begärde krukmakaren Carl Johan Eriksson hoven åter som bevis på att hästen verkligen fått sluta sina dagar.
Verkstaden har stått uppbyggd vid Stora Djulö, Katrineholm, där en del av samlingen kunde beses fram til 2019.
Samlingen skänktes av sonen till senaste krukmakaren, Hans Eriksson. Han bodde vid överlämnandet fortfarande kvar på platsen.
Trefot av keramik. 101 st varav 10 st fysiskt märkta. Trefötternas längd varierar. De flesta trefötter har en pigg längst ut på varje arm, varav många har spår av glasyr och avbruten topp. En trefot är avslagen i två delar. En trefot saknar en arm. Vid bränning ställdes mindre kärl…
Vinkelhake bestående av ett metallblad i 90 graders vinkel mot trähandtag. Handtaget fastsatt med två metallspikar på var sida. Bladet rostigt. Sönderrostat hål (ca 20 x 20 mm) nära bladets spets. Litt:Dietrichson: Sofielunds Krukmakeri, Sörmlandsbygden 1989.
Trefot av keramik. Vid bränning ställdes mindre kärl på en trefot inuti ett större kärl. Allt för att inte godsen skulle fastna i varandra. Litt:Dietrichson: Sofielunds Krukmakeri, Sörmlandsbygden 1989.
Metalltråd fäst vid en långsmal träbit, vilken fungerade som handtag. Hade troligen två handtag ursprungligen. Sittertrådens längd varierar mellan 38 mm och 220 mm. Sittertråd användes för att skära bitar av leran och för att skära loss det färdiga kärlet från drejskivan.
Litt:Dietrichson: Sofielunds Krukmakeri, Sörmlandsbygden 1989.
Skärva av brunglaserad kruka av lergods. Reliefdekor föreställande vindruvsrankor. Dekoren liknar den som framställs i SLM 31.636, dock ej identisk.
Litt:Dietrichson: Sofielunds Krukmakeri, Sörmlandsbygden 1989.
Kanna av keramik med avslaget vertikalt bandhandtag. Bukig sida, utåtvikt mynning med pip. Brunglaserad ut- och invändigt. Naggad mynning. Naggad bas. Skadad i glasyren invändigt på tre ställen. Största skadan ca 20 x 20 mm på botten. Flera mindre skador i glasyren utvändigt. Litt:Dietrichson: Sofielunds Krukmakeri, Sörmlandsbygden 1989.
Pekersticka, höjdsticka av trä, avlång, platt. Sågtandad längs ena eller båda sidorna. Mått i mm: Nr 1. L 255, Br 16. Sågtandad på bägge sidorna. Nr 2. L 411, Br 28. Sågtandad längs ena långsidan. Nr 3. L 437, Br 26. Sågtandad längs ena långsidan. Nr 4. L 510, Br…
Sparbössa i form av ett kvinnobröst av rödbrännande teracottalera på liten rund fort Dekorerad med breda ränder av piplera, avsmalnande mot toppen, fläckar av vit piplera. Toppen avbruten. Naggad kring foten.
Litt:Dietrichson: Sofielunds Krukmakeri, Sörmlandsbygden 1989.
Lergök av keramik på rundfot. Dekorerad baktill med vit piplera. Oglaserad. Ett griphål på ovansidan.
Lergökarna var mycket populära försäljningsobjekt vid marknader. Tillverkades genom att en äggkopp drejades ur toppen av en större lerbit och sedan skars gökkroppen loss med en s.k. göksticka. Därefter formades lergöken färdigt för hand.
Litt:Dietrichson: Sofielunds…
Djupt fat av keramik. Brunglaserat invändigt. Smal rundad mynningsrand. Glasyren sliten runt bottens sidor. Spår av svart beläggning och vit obränd lera på sidorna invändigt. Innehöll glasyrpulver som förvaras i provburk. Litt:Dietrichson: Sofielunds Krukmakeri, Sörmlandsbygden 1989.
Syltburk av keramik. Mörkt brunglaserad invändigt. Profilerad mynningsrand. En ristad dekorlinje under mynningsranden. Naggad mynning. Bitvis svart beläggning utvändigt. Sprickor i botten, troligen från tillverkning. Litt:Dietrichson: Sofielunds Krukmakeri, Sörmlandsbygden 1989.
Prov på glasyrpulver från tre olika plastpåsar. Förvaras i 2+2+1 glasburk. Prov nr 1 och 2 från samma påse, 3 och 4 från andra påsen och nr 5 från tredje påsen. "Endast två uppgifter var förbehållna mäster själv, nämligen glasyrtillblandningen och övervakandet av bränningsprocessen. Det var av stor vikt att…