Header

August Flodkvist blev, 24 år gammal, folkskollärare i Vrena år 1884. På hans fabrik ”Patentbänken” kunde han utveckla sitt praktiska kunnande och sina teorier om skolan. Det var bara en del av alla samhälleliga insatser han stod bakom, se vidare om det nedan. Samlingen innehåller framför allt hans modeller till skolmöbler (Se SLM24630: 1-16) och hans ”Naturaliesamling” för folkskolor (SLM 24 331, 24 332 och 24335). Dessutom ingår en del verktyg som kan ha använts av snickeriet samt möjligen föremål från den smedja han byggt mm. Det är idag svårt att veta varför man beslutade ta in en del av resterande objekt då dokumentation saknas.

År 1977 kom merparten av samlingen till Sörmlands museum, en gåva av sonen Thure som fortsatte som disponent på firman efter faderns död. Nedan följer först en redogörelse för hans firma, följt av beskrivning av samlingen. Samt Augusts personhistoria och hans samhälleliga insatser för bygden. Uppgifterna rörande August kommer framför allt från Vrena & Husby-Oppunda hembygdsförenings årsskrifter 2011 och 2012.

Om verkstaden Patentbänken:
”Behofvet af undervisning i praktiska ämnen gör sig mer och mer gällande”. Ur formulärbok för folkskolan av August Flodkvist 1890. Han införde träslöjd för pojkarna 1885 och syslöjd för flickorna. De sistnämnda fick undervisning av hans fru Alma hemma i köket från 1887. Det var mer August ville ändra på. Eleverna satt i långbänk i skolan, och August konstruerade senare en ställbar skolbänk (1915) som kunde förändras för elever som växte. Och eftersom man inte hade slöjdsal i skolan byggde han ”Patentbänken” 1904, en hyvelbänk som kunde fällas upp mot väggen när den inte användes. Hyvelbänken fick första pris på en utställning i Stockholm 1909.

På Augusts verkstad ”Patentbänken” i Vrena tillverkades även annan inredning för gymnastiksalar, slöjdsalar, skolsalar och bibliotek. Patentbänken startade 1904, från 1920-talet drev sonen Thure fabriken. På verkstadsområdet låg också en smedja byggd av August för de smidesprodukter som behövdes. Verksamheten upphörde efter en storbrand 1962.

Om samlingen:
I samlingen finns modeller från firman. Det rör sig om allt man kan behöva i en gymnastiksal, två typer av skolbänkar, ett skrivbord och karthängare. Diverse snickarverktyg kommer sannolikt därifrån. En liten broschyr med lösblad presenterar de olika föremålen samt kommentarer från tacksamma köpare (SLM 24630). Sannolikt kommer diverse verktyg, såg, navare, mm från firman. August gav ut en ”Naturaliesamling för folkskolan”. Två schatull och en låda med stenar och exempel på olika typer av säd mm hör sannolikt till den satsningen (SLM 24631, 24632 och 24635)

Övriga föremål i samlingen:
Möjligen kommer en del äldre hemsmidda handtag, nyckellås, hästskor mm från smedjan. Två radioapparater ingår, en Telefunken och en Radiola från tidigt 1900-tal. Var de en del av hans strävan för folkbildning?

Dessutom innehåller samlingen diverse föremål som inte uttryckligen hör till skolvärlden. Hit hör en stor våg (150 kg), ett antal hästskor, två karbidlampor och föremål snarast från hemmet. Våffeljärn, korvhorn, eldslagningsetui med innehåll mm. Samt en mycket tidigare inlämnad linkäpp. Bandhakar för tunnbindning och ett verktyg använt till skinnberedning. Två foton har lagts till samlingen, de är tagna av Dan Samuelsson på 1900-talets mitt och visar fabriken.

Om August Flodkvist:
August föddes i Floda 1860. Gifte sig med Alma f. Johansson 1864 i Vingåker och kom sen till Vrena. Fem barn föddes mellan åren 1885-1901. Den förstfödde Johan Fredrik Vitalis dog i ettårsåldern. Sonen Thure övertog firman på 1920-talet. Till sin pensionering byggde August huset Kullen i Vrena och bodde där till sin död 1934. Han beskrivs som ”en enkel och flärdlös man med en omutlig rättskänsla. Han blev med åren en originell man, vars osminkade språk stötte somliga. Han var uppriktig och frispråkig så till den grad att det kunde såra andra människor”.

Augusts insatser för bygden var betydande, här följer i korthet övriga meriter:
1886 godkände stadsläkaren i Nyköping August som ”Vaccinatör och åderlåtare”.
August startade Wrena accidenstryckeri, som tryckte visitkort, inbjudningar mm.
1890 utkom hans ”Formulärbok för folkskolan”på Bonniers.
1892 stod ett sågverk färdigt.
August byggde bostadshus för alla anställda, Almby har sannolikt sitt namn från hustrun Alma. Här fanns bostäder, matsalar och lokal för mjölkdistribution. Målarverkstad i källaren.
August avsatte ett visst belopp varje månad för sina anställdas pensionering.
En tvättstuga uppfördes för Vrenas invånare.
Vrena saknade butik. August övertalade sin svärmor Augusta Johansson och sin svägerska Wilma att komma till Vrena 1895 och starta diversehandel.
I slutet av 1890-talet konstruerade August en avläggare för skördemaskiner, kallad Viger.
1897 konstruerade August ”en ny sorts mangel” en cylinder med vev. Han tog även patent på en typ av varmluftsugn kallad ”Ekonom” där man kunde grädda åtta plåtar.
1898 bildade August och fanjunkare Andersson i Farneby en syförening med syfte att arbeta för ett ålderdomshem ”för socknens fattiga”. 1908 inköptes Marieberg med hjälp av socknen.
August skrev vers och historier på bygdemål, de publicerades i tidningar och användes bland annat av Nergårds-Lasse på Skansen i Stockholm (Se samling SLM 17130: Sibbe Malmberg, ”Nergårds-Lasse”).
Vrena föreläsningsförening startades 1915 som ett led i folkbildningen.
Givetvis tog August del i politiken. Han blev ordförande i kommunalfullmäktige, ledamot av skolrådet, pensionärsrådet och Vrena elektriska distributionsförening. Han bildade jordbrukarungdomens lokalförening i Vrena och blev även ordförande i Nyköpingskretsens lärarförbund.

Ovan nämnda uppgifter kommer, som tidigare nämnts, från Vrena & Husby-Oppundas hembygdsförening, årsskrift 2011 och 2012 där anförvanter berättat om sin förfader som gjort så mycket för den bygd han levde i.

Läs mer om samlingen