Skärgårdssamlingen innehåller ett stort antal föremål som kommer främst från det sörmländska kustområdet. Förutom tolv allmogebåtar (varav en är från Hjälmaren) rör det sig om redskap använda vid olika typer av fiske, men även jordbruksredskap och husgeråd från flera skärgårdshemman. Även en stor mängd fotografier och arkivmaterial, bland annat flera biografier, liksom flera mindre samlingar kan knytas till skärgården och därmed samlingen.
Den största delen av samlingen inkom i samband med omorganisationen av den regionala museiverksamheten i länet. Stiftelsen Södermanlands museum bildades 1976 och överfördes 1982 till museet. Om detta noteras i verksamhetsberättelsen (Sörmlandsbygden 1983):
”De föremål med anknytning till skärgården och som tillföll länsmuseets samlingar i samband med stiftelsebildningen 1 januari 1976 har under året (1982) tagits in till museet. Samlingarna, som har tillkommit genom initiativ av landstinget, har tidigare varit provisoriskt magasinerade i Trosa. Genom länsmuseets tillskott på magasinsutrymmen har det nu varit möjligt att ta hand om denna samling som omfattar drygt 500 föremål”.
Förutom ovan nämnda samling ingår även förutom enstaka föremål flera mindre enskilda samlingar, och fotografier från många enskilda album och givare. Se exempelvis flera fotoalbum som tillhört Stephan janzon. Några mindre samlingar med skärgårdsinriktning:
1961: Bruksföremål från föräldrahemmet i skärgården, 13 föremål, främst från hushållet. (Helena Sundström, Hummelvik, Oxelösund)
1982: Insamlade föremål av mästerlotsen Karl-Gustav Sundström i Oxelösund.
1986: Enstaka föremål från skärgården.
2005: Fiskaren Gösta Högströms samling, främst foton och memoarer från Herrhagen, Arnö fideikommiss. Se samling SLM 17002.
Artiklar i Sörmlandsbygden med anknytning till Skärgården, och samlingarna:
SB 1962: Karl-Gustav Sundström, Skötökor och strömmingsfiske
SB 1983: Per Aspenberg, Sörmländska ökor, om skärgårdens allmogebåtar.
SB 1985: Lennart Rosander, Från Skärgårdsmuseum till Östersjömuseum, en gammal museitanke.
Skaft av självväxt trädstam med i nedre änden bevarad grenklyka som bilder två "ben" på tyvan. I övre delen är skaftet avfasat till fyrkantsform. "Benen" ca 23-28 cm långa. Troligen försedd med ny överdel. Rester av röd färg.
Kommer från fiskaren Evert Isaksson (1905-1989), Sand, Sjösa i Svärta socken.
Bentyvan…
Aborrnät från 1930-talet med tegelhällar och kork-kabb som tillhört bröderna och fiskarna Martin (1911-2004) och Mauritz Eriksson (1915-1985) på Tockenön i Hjälmaren, Julita socken.
Nätet samlades in på Södermanlands landstings förvaltningsutskotts uppdrag av riksdagsman Carl-Eric Hedin i planerna att upprätta ett skärgårdsmuseum.
Handknutet. Nätmaskornas storlek 3 x 3 cm. Nätet tvåfärgat, gråvitt…
Två något svängda sidostycken av trä monterade genom en 78 cm lång tvärslå. I nederkanten av de svängda sidostyckena är ett fintandat sågblad monterat med hjälp av svarvade ändkulor. Dessa är vridbara så att sågbladet kan ställas i olika vinklar. I de svängda sidostyckenas överkant löper en fint tvinnad järnwire.…
Y-format redskap för nät. Rektangulärt trästycke. Ena gaveln urholkad och försedd med lock. Runt hål 12 cm i diam. På motsatta änden av trästycket en vertikalt monterad gaffel av trä. Skaftet rakt fyrsidigt med fasade kanter. Skaftet sprucket längs ned. Handgjord. Se bilaga, pärm.
Har tidigare tillhört givarens farbror Otto Söderlund…
Y-format redskap för nät. Handgjord. "Foten" består av en lång bräda med ett tvärställt trästycke. Mitt på detta en vertikalt fastspikad tjuga av trä. "Foten" består av ett 89 cm lång bräda, något avsmalnande i ena änden (ca 6,5 cm), T-formad. Motsvarande ände är bredare, 9,5 cm, monterad försänkt i…
Isbill med hetsat järn från Marsviken. Handsmidd. Plattjärn 30 mm bred och 15 mm tjock. Nedre änden något bredare med mejselformad spets. Monterad i etyt träskaft och fastsatt med två genomgående nitar med brickor. Träskaftet vars hela längd är 405 mm har en kraftig nedre del samt en långsmal handgreppsdel…
Y-format redskap för nät. Foten består av en 58 cm lång bräda som i ena kortänden är fastspikad mot en tvärställd stödfot vilken består av en bit kluven trädstam med den rundade sidan uppåt. Genom detta är monterat en tjuga med en självväxt grenklyka. Foten sammanfogad av två brädor där…
Handgjord bår, stegliknande utseende. Avsedd för sten, hö och nät. Två parallellt gående fyrkantiga stänger 5x6,5 cm. Avsmalnade och runda mot de fyra handgreppen. Åtta itappade, tvärgående, runda "pinnar". Avståndet mellan dessa varierar mellan 11 och 12,5 cm. Båren i gott skick.
Gåva 1976 av Folke Eriksson, Tullgarn, Hölö socken,…
Hake, användes vid notdragning. Rundstav av trä 252 cm lång. I ena änden (tjockänden) försedd med en i rundstaven längsgående infälld del av en kluven stam 28,5 cm lång med en utåt, uppåtstående (diagonal) del av en gren (självväxt) fungerande som hake. Den infällda "krokdelen" fastspikad (med 3 stycken spikar).…
Sköte av bomullsgarn, handknutet., ca 35 varv. Nätmaskornas storlek 2 x 2 cm. Förstärkning kring nätet i form av tågvirke. Flöten av trä och kork, runda med hål i mitten. Sänken av stenasr, fastknutna. På ett av träflötena står inskuret A. A. S. B X ett ankare. 1912. Enligt bilagan…
Fisknät. Handknutet. Nätmaskornas storlek 1,5 x 1,5 cm. Ytterkanten av nätet förstärkt med tåg av hampa. Flöten av korkskivor, platta runda, ovala och fyrsidiga. Som sänken fungerar fastbundna mindre stenar. På ett flöte av trä, finns endast ett, är utskuret årtalet 1906 samt AASB x. Flötet av trä har en…
1) Delar till rå, trä och järnbeslag. (Användes under isen för framdragning av tögen.). LÖpång fyrkantig stång, tvådelad, avsmalnande uppåt. Stångens dimention tjocklek 3,5 - 5,5 cm, bredd från 3 - 6,5 cm. På nedre delen av den grövre stången (ett på var sida) längsgående järnbeslag 105 cm långa och…