Header

Samlingen från August Trolle-Löwen (1864-1941) är synnerligen spretig och innehåller diverse föremål både från de stora godsen Häringe, Gärdesta, Sjösa och Trollesund och från underlydande torp. Den inkom under 1930-talet, det sista efter givarens död 1941, noterat som ”sterbhuset”.

I flera årsberättelser från 1930-talet noteras att Trolle-Löwen lämnat gåvor men inte vad och varför. Kanske var det hans egna beslut, kanske efterlyste museet vissa typer av föremål för utställningar. Det är oklart idag. Det är även möjligt att han ligger bakom flera andra föremål i samlingarna som kommer från nedan nämnda gårdar och torp.

Främst bör nämnas det märkliga gyckelkruset, uppbyggt av trä med ett monterat älgben från Gärdesta, det har tydliga renässansdrag (SLM 4019). Här finns även en fattigbössa från Lästringe fattighus, en eldkula att bära glöd ifrån en reparation ”vid prästgården” och en dörr från Ludgo kyrka.

Nedan följer först en detaljbeskrivning av samlingen, följt av personliga uppgifter om August och Mia Trolle-Löwen. Merparten av det sistnämnda är hämtat från Bygdeband, Ludgo-Spelviks hembygdsförening, om Trollesund och torpet Tittut, bland annat två citat från arbetare under Trollesund.

Möbler och inredning med mera:
Vagga av björk och mahogny, Gärdesta, underrede till skåp från Blacktorp, två toalettstolar av trä, den ena från Sjösa, den andra från Gärdesta. En stol från förra hälften av 1800-talet, och ett målat hängskåp från Sättersta socken, skrivbord från Sjösa, och hörnskåp från Valla i Råby-Rönö. Ett (tidigare nämnt) älgben monterat på ett högt gyckelkrus av trä, renässans. Oljemålning, Närlunda i Gåsinge socken 1842. Rovoljelampa och träskrin från Gärdesta, en saltvacka. Ett antal tapetrullar.

Vaxstickor/tändstickor från Lästringe, visselpipa av ben, möjligen en järppipa från Trollesund, ljuster och kräfttång av trä. Bläckflaska av sten från Gärdesta. Sigillstamp av mässing. Numera försvunnet fickur, sillhalster från Ludgo prästgård. Smörjholk avsedd för tjära till vagnar, kruthorn, fem korgar och en klädnypa. Till den textila hör även en härvel från Kryckeläng daterad 1788. Ett antal lås och bultlås från bland annat torpen Tittut och Kryckeläng. Tre gjutformar för tillverkning av pastellage från Gärdesta, tre hyvlar, minst en från Kryckeläng och tre besman. En båtyxa och en lårbensformad slipsten från Brostugan, och en skafthålshyxa hittad vid Häringe. Ett solur från Ludgo är daterat 1735.

Som ovan nämnts också en fattigbössa från Lästringe fattighus, en eldkula att bära glöd ifrån en reparation vid Ludgo prästgård och en dörr från Ludgo kyrka.

Om baron Trolle-Löwens intresse för hästar vittnar en av de sista statarna om, se nedan. En sadel och en vojlock, underlag för ridsadel återfinns i samlingarna, liksom tre jockeymössor. Mössorna anses vara från 1880-talets slut och härstamma från Gärdesta. En selbåge och två svartmålade lokor.

Förutom ovan nämnda mössor ingår även en jaktmössa/sportmössa av smårutigt bomullstyg, en hög hatt av silkesfelb samt två hattaskar för herrhattar. Den ena var försedd med en lapp ”Trolle-Löwens sterbhus, Gärdesta 1943”.

Personhistoria:
August Otto Ludvig Trolle-Löwen föddes på Trollesund 1864, som ende son till Erik August Otto Trolle-Löwen och hans hustru Beata Fredrika Sophia f. Cederschiöld. Efter utslocknade ättegrenar och komplicerade arvsrätter hade då fyra gods förenats under en och samma ägare. Dessa var Trollesund, Häringe, Sjösa och Gärdesta. August gifte sig med operasångerskan Johanna Katarina Maria ”Mia” född Lagercrantz. Paret bodde först på Häringe men flyttade omkring 1918 till Trollesund. Mia avled 1940, och August, som på trakten kallades ”den siste baronen” gick bort 1941. De hade inga barn och nya arvstvister uppstod om godsen. (Källa: Bygdeband, Ludgo-Spelvik hembygdsförening).

Två minnesbilder av August och Mia Trolle-Löwen är noterade i Bygdeband, under torpet Tittut och godset Trollesund:

Eric Emil Andersson född 1914, son till kusken Johan Emil Andersson berättade 1998 om sitt liv som torparpojke på torpet Tittut:
“Om man såg baronen (August Trolle-Löwen) komma på vägen, sprang man in i skogen och gömde sig. Fick baronen tag i en, petade han med sin käpp på en och frågade vem man var.

Enligt dagsverkskontraktet skulle varje familj plocka och rensa 25 liter lingon varje år åt godset. Jag minns hur man kom med lingonen in till köket, där man skulle tömma dem på ett bord och så kom baronessan (Mia) och hade samma ritual varje år: hon silade lingonen mellan fingrarna flera gånger och sa syrligt ”inte är de så värst välrensade, inte” “.

En av de sista statarna på Trollesund Rune Andersson berättade 1998: ”Min morfar var kusk på Trollesund. När han dog på lasarettet i Nyköping, fick hans stoft absolut inte hämtas med bil för begravning på Ludgo kyrkogård. Baronen August Trolle-Löwen var en riktig hästkarl och vägrade att åka bil. Så han skickade en kusk med häst och vagn för att hämta kistan.” Mia Trolle-Löwen hade traktens första bil (med chaufför). Hon hade också traktens första garage, som än idag är ihopbyggt med det gamla växthuset./Bygdeband, Ludgo-Spelvik hembygdsförening.

Läs mer om samlingen