Header

Dopdräkt med flera mössor och andra textilier, klappträ, lutfiskslev, läderpung och solfjäder är några av det tjugotal föremål som ingår i Amanda Bergstedts samling. När, hur och varför den inkom till museet är idag okänt. Men de kommer sannolikt från hennes släkt som i generationer varit präster på faderns sida.

Tidiga samlingar saknar mycket av det som anses viktigt idag. Berättelsen om eller av människorna som ägt eller skänkt dem. Troligen inkom denna efter hennes död i Nyköping 1918. Inget är noterat i de tidigaste publicerade årsberättelserna i Sörmlandsbygden. Inget om Amanda Bergstedt, prästdottern som utbildade sig till konstnär och sedan livnärde sig som teckningslärarinna. Hon hade studerat vid Konstakademien i sex år, företagit konstresor till Paris, Belgien och Holland, för att sen få ett vikariat som teckningslärarinna vid Nyköpings Högre Allmänna läroverk 1885-1893.

Amanda Bergstedt målade porträtt och landskap samt restaurerade tavlor. Under 1880- och 90-talen ställde hon ut ett tiotal gånger. Hon var även medlem i Föreningen Svenska Konstnärinnor, bildad 1910.

Samlingen i korthet:
Dopklänning samt tre dopmössor, troligen från Amandas och hennes syskons dop mellan åren 1841-1848 (SLM3176, 3166 och 3167). Tre bindmössor, varav en från Tumbo och en från Sköldinge (SLM 422, 423 och 3063). Tre schalar, av bomull och crepelin, 1800-tal (SLM 3177, 3178 och 3287). Glasögon av mässing (SLM 2244) , en solfjäder, 1700-talets slut, med ställ av ben och tryckt papper med scen (SLM 806), en läderpung av olikfärgat läder (SLM 805).
En märkduk av ylle och siden sydd av Amandas syster Anna Sofia 1855, hon var då 11 år (SLM 3148).

Från hushållet kommer en lutfiskslev med avrinningshål av trä (SLM 428), ett karvsnittsornerat klappträ märkt CL, sannolikt från modern Kristina Karolina född Leczínsky 1814 (SLM 427). Vattenkaraff och kanna av lergods (SLM 424 och 425), ett marmorlock (SLM 807), två nu förkomna (?) ljusstakar (SLM 420 och 421) och ett förkommet lodbesman (SLM 2801).

Av Amandas konstnärliga sida finns en liten målning på siden (SLM 3142). Samt ett år 2017 inköpt verk, Kanalmotiv utfört 1888 (SLM 37756). sannolikt från Amandas tid i Holland och Belgien. Och möjligen ett antal till, se nedan.

År 1965 återfanns ett antal oljemålningar i samlingarna (SLM 11048-11055). De konserverades och monterades på masonit i Stockholm “de låg tidigare utan montering”. En av dem, SLM 11055 är en skiss över “Nedtagandet från korset”, original i Klara kyrka. Denna har en blyertsnotering, “Tillhör A. Bergstedt”. Denna och de andra ser ut att vara av samma hand, några genrebilder, några skissartade landskapsmotiv och ett porträtt. Det är möjligt att Amanda Bergstedt har målat även dessa vilket är skälet till att de tillförts denna samling. Sambandet kan ha försvunnit efter ca 50 år.

Nedan följer först en levnadsbeskrivning, grundad på det lilla arkivmaterialet som föreligger, tillkommet senare, det rör sig om kopior. Samt utdrag ur kyrkböckernas noteringar.

Selma Amanda Bergstedt föddes 5 december 1841 i Ekers församling, Örebro län. Hon var dotter till kyrkoherde Nils Ulrik Bergstedt (1807-1880) och hans hustru Kristina Karolina född Leczínsky (1814-1888). Fadern tillhörde flera generationer präster. ”Ättens prästerlige stamfar” var Nils Bergstedt i Österåker (1712-1798). (En dotter till denne Nils gifte sig med biskopen Magnus Stagnelius, föräldrar till poeten Erik Johan Stagnelius).

Amanda var äldst av fyra syskon. 1844 föddes Anna Sofia, 1845 Ulrika (Ulla) Matilda och 1848 Conrad Teodor. Barnen undervisades troligen i hemmet av föräldrar, guvernant eller informator. Amanda visade tidigt konstnärlig talang och studerade vid Konstakademien 1867-1873. Därefter fortsatte hon med studier i Paris 1882-1883 och Holland 1887.

När fadern dog 1880, då präst i Kil, flyttade modern med döttrarna Amanda och Anna Sofia till sonen/brodern Conrad Bergstedt, komminister i Tumbo, Södermanland.

Mellan 1885 och 1892 hade Amanda en anställning som vikarierande teckningslärare på Nyköpings Högre Allmänna läroverk, då enbart tillgänglig för pojkar.
”Flickor fick tillträde 1924 då ”ett för läroverkets kvinnliga lärjungar avsedda toalettrum inreds på stadens bekostnad”. Som rektors biträde vid handledning av kvinnliga lärjungar utsågs den enda kvinnliga läraren vid läroverket, teckningsläraren Ingeborg Drake”/ur Nyköpings Högre Allmänna Läroverk 1850-1968 av Göran Hedin. Mellan 1893-1921, då Ingeborg Drake började var det Aurore Holmberg som innebar posten (se samling 17051: Syskonen Aurore och Gustaf Holmberg).

Efter avslutat vikariat fick Amanda en tjänst som teckningslärare vid högre allmänna läroverket i Arboga, Amanda och systern Anna Sofia flyttade dit. Det verkar som att Amanda tar ansvar för systern som får fungera som hushållerska. Systern dog 1915.

I församlingsboken för Nyköpings Östra (Alla Helgona) församling 1916-1928 återfinner vi Amanda i kvarteret Tullporten V:85. I kvarteret bor då också hennes syster Ulrika Matilda, änka efter kontraktprosten Johan Emil Jansson och hennes fosterdotter samt den avlidne brodern och prästen Conrad Theodor Bergstedts änka Maria Margareta f. Lindblad. Amanda Bergstedt dog 1918, dödsorsaken anges som Marasmus senilis, vilket står för ”kraftnedsättning vid hög ålder på grund av allmän försvagning”. Amanda var då 77 år gammal, hon ligger begravd på Östra Kyrkogården i Nyköping.

Det finns en möjlig förklaring till att samlingen kommit till museet. I samma kvarter bodde nämligen även Gurli Drake, tidigare gift med den då bortgångne Axel Drake som varit lektor på Nyköpings Högre Allmänna Läroverk, samt hennes dotter Märta, syster till ovan nämnda teckningslärare Ingeborg. Just Märta och en annan syster, Gunhild, har skänkt en stor samling till Sörmlands museum (se SLM 17070: Släkten Drake i Nyköping). Kan det möjligen vara så att dessa bidragit till att föremålen kom till Sörmlands museum?

Läs mer om samlingen