Slottsvägen41 träffar

  • Sorterat efter: Senast ändrad   
1 av 41 på denna sida

SLM D2020-0360 – Orangeriet vid Sävstaholms slott.

Orangeriet sett från slottsparken i norr med den södra slottsdammen i förgrunden.

Sävstaholms slottsträdgård var vida känd för sina odlingar, något som manifesterades i den pampiga orangeribyggnaden. Här odlades ananas, persikor, aprikoser, vindruvor och andra frukter, och här fanns en stor aloeplanta som lockade långväga gäster. Det fanns även ett…

2 av 41 på denna sida

SLM D2020-0358 – Sävstaholms slott.

Utblicken mot slottet från orangeriet. Kyrkan anas genom grenverket i siktlinjen direkt invid slottets västra fasad.

Sävstaholms slott, ursprungligen uppfört på 1620-talet, fick sitt nuvarande utseende 1804-1815 efter ritningar av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell den yngre, som var en av Sveriges mest framstående under tiden kring sekelskiftet 1800. Han var en…

3 av 41 på denna sida

SLM D2020-0359 – Orangeriet vid Sävstaholms slott.

Orangeriets södra sida. Byggnaden inrymmer idag lägenheter. I de välvda partierna i byggnadens centrala del fanns tidigare stora glasade partier.

Sävstaholms slottsträdgård var vida känd för sina odlingar, något som manifesterades i den pampiga orangeribyggnaden. Här odlades ananas, persikor, aprikoser, vindruvor och andra frukter, och här fanns en stor aloeplanta som…

4 av 41 på denna sida

SLM D2020-0361 – Orangeriet vid Sävstaholms slott.

Orangeriets norra sida med Bondegatan österut till vänster i bild. På de öppna gräsytorna finns planer på att uppföra två bostadshus.

Sävstaholms slottsträdgård var vida känd för sina odlingar, något som manifesterades i den pampiga orangeribyggnaden. Här odlades ananas, persikor, aprikoser, vindruvor och andra frukter, och här fanns en stor…

5 av 41 på denna sida

SLM D2020-0357 – Orangeriet vid Sävstaholm.

Orangeriet sett söderifrån med de flankerande bostadshusen till vänster och höger.

Sävstaholms slottsträdgård var vida känd för sina odlingar, något som manifesterades i den pampiga orangeribyggnaden. Här odlades ananas, persikor, aprikoser, vindruvor och andra frukter, och här fanns en stor aloeplanta som lockade långväga gäster. Det fanns även ett särskilt…

6 av 41 på denna sida

SLM D2020-0362 – Orangeriet vid Sävstaholms slott.

Fastigheten Orangeriet 1 söder om orangeribyggnaden. Huset uppfördes tillsammans med det snarlika huset på Orangeriet 2 i slutet av 1940-talet och har en mycket välbevarad och tidstypisk utformning.

Sävstaholms slott, ursprungligen uppfört på 1620-talet, fick sitt nuvarande utseende 1804-1815 efter ritningar av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell den yngre, som var en…

7 av 41 på denna sida

SLM D2020-0347 – Bensinmack vid Sävstaholms slott.

Bensinmacken vid Bondegatan sedd från nordväst med orangeribyggnaden i bakgrunden. Macken uppfördes under 1960-talet på gammal åkermark. (

Sävstaholms slott, ursprungligen uppfört på 1620-talet, fick sitt nuvarande utseende 1804-1815 efter ritningar av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell den yngre, som var en av Sveriges mest framstående under tiden kring sekelskiftet 1800. Han…

8 av 41 på denna sida

SLM D2020-0332 – Sävstaholmsparken.

Den så kallade Kärleksudden är idag svår att urskilja, men utgörs av en vacker ekdunge. Taket till bostadshuset vid Bondegatan skymtar längst till höger.

Sävstaholms slott, ursprungligen uppfört på 1620-talet, fick sitt nuvarande utseende 1804-1815 efter ritningar av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell den yngre, som var en av Sveriges mest…

9 av 41 på denna sida

SLM D2020-0333 – Sävstaholmsparken.

Bostadshuset vid Bondegatan i östra hörnet av slottsparken.

Sävstaholms slott, ursprungligen uppfört på 1620-talet, fick sitt nuvarande utseende 1804-1815 efter ritningar av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell den yngre, som var en av Sveriges mest framstående under tiden kring sekelskiftet 1800. Han var en av de ledande arkitekterna för den nyantika stil…

10 av 41 på denna sida

SLM D2020-0331 – Sävstaholms slott.

Slottet sett från väster.

Sävstaholms slott, ursprungligen uppfört på 1620-talet, fick sitt nuvarande utseende 1804-1815 efter ritningar av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell den yngre, som var en av Sveriges mest framstående under tiden kring sekelskiftet 1800. Han var en av de ledande arkitekterna för den nyantika stil som fick sitt genombrott…

11 av 41 på denna sida

SLM D2020-0348 – Sävstaholms slott.

Slottet sett från sydväst. Detta är en av de siktlinjer som idag är relativt fri fån skymmande träd.

Sävstaholms slott, ursprungligen uppfört på 1620-talet, fick sitt nuvarande utseende 1804-1815 efter ritningar av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell den yngre, som var en av Sveriges mest framstående under tiden kring sekelskiftet 1800.…

12 av 41 på denna sida

SLM D2020-0350 – Sävstaholms slott.

Slottet sett västerifrån. Detta är ytterligare en vypunkt som är viktig att behålla. Från denna vinkel, något snett framifrån, framträder slottet på ett tilltalande sätt. Vattenspegeln i förgrunden bidrar till den pittoreska inramningen.

Sävstaholms slott, ursprungligen uppfört på 1620-talet, fick sitt nuvarande utseende 1804-1815 efter ritningar av arkitekten Carl Christoffer…