Header

Beskrivning: Ett litet etui av skinn, två fickor. Brunt skinn på utsidan, vitt inuti. Innehåller ett fotografi av Carl Gustaf Åkerhielm (1853-1903) i uniform. På baksidan tryckt "Gösta Florman Stockholm Regeringsgatan 28". Gösta Florman (1831-1900). Troligen 1870-tal
I etuiet ligger även ett hopvikt brev ställt till "Minna" och inleds med "Älskling!". Brevet skrivet av Carl till Ingeborg Åkerhielm född Bonde (1853-1927). Mycket tätt skrivet. Möjligen skrivet innan äktenskapet 1881.
I etuiet ligger även två födelseannonser. För sonen Carl, senare kallad Jan Carl 1882 samt sonen Knut 1884. Märkligt nog saknas födelseannons för dottern Helene 1886.

Carl Åkerhielm gick bort redan 1903, på grund av diabetes. Ingeborg fick även se sina tre barn gå bort mellan åren 1888 och 1911. Kvar i hennes liv fanns då dotterdottern Maud.

Försök till avskrift av kärleksbrevet till Ingeborg:
Stockholm Söndag
Älskling!
Nu blef allt min lilla Mina bra förvånad! Men jag tänkte att Älsklingen kanske ville hafva sin dagliga portion, och då såg jag mig ej någon annan utväg än att sätta mig ned och skrifva nu när jag nyss kommit hem från min Älskling. Ty för ej många minuter sedan var det Lördag, en bra dag, bland de allra bästa som Mine någonsin förr hafva, emedan jag så länge fått så helt och hållet så som Älskling nog har jag några gånger sökt säga Älskling om och huru jag känner det för Dig; men mest har Du, Mine varit tyst, ty det är så ofta jag tyckt att ögonblicken varit för ljufva att störas; och då jag sedan funnit , att huru jag än söka ej något ord passat in på Älskling, så som jag skulle vilja hafva det, och ingenting ändå kunde uttrycka huru jag håller af Dig och huru kär och dyrbar Du är mig, så har jag blifvit helt tyst. Men jag tror dock att Du att Du förstår allt detta och att Du ej mera tänker på, hur var det nu lilla Minou/Minan (?) sade – att Mine inbillade sig det som ej fanns. Wet lilla Mis hvad det egentligen kallas? Hjernespöken.
Får jag ändra h till t? Om Älskling kunde ana huru lycklig det gör mig och jag skulle hafva rättighet därtill. Hur har lilla Mins kunnat komma på en sådan tanke? Minnes lilla Mins hvad jag sade Älsklingen med anledning häraf, och huru jag sökte gifva till Mins de tydligaste bevis på huru högt Mins just kunde vara öfvertygad om motsatsen? Tänk på det lilla Älskling och säg om jag ej har rätt. Tror Älskling att jag är mindre rädd om Älskling der före att jag aldrig kommit på en sådan tanke? Nej Älskling, jag har alltid hoppats att Älskling aktat hvad Älskling gjort, men om fruktan som ständigt förföljer mig, är att Älskling en dag skall tröttna på sin Mine och se att han ej på något sätt är den Mina Älskling tänkte sig. Tror lilla Mis att det är angenäma tankar det? Älskling, gör ej det, vänj mig ej med att vara lycklig, för att det sedan må taga slut, det är mycket lättare om man aldrig blifvit van. Minou/Minna (?) må ej tro att jag ej har det fullkomligaste förtröstande till Älskling men Mina skulle nog kunna se huru Misan tänkte. Och huru innnerligt Älskade Ingeborg, Tack för dessa dagar, tack för i morgon som den kommer att vara mig lika ljuf som i går och idag, blott med den skillnaden att jag nu tänker mig, hvad jag i morgon qväll förlorar, och det är sällare tänka på än(?) undergå.
Tack Älskling för alla de kyliga skämt gärningar Du gifvit din Mine, för alla dem som jag fått gifva dig, för all vänlighet och alla hjertliga ord Du sagt till Din Mine, och som ibland med all den kärlek och ömhet hvaraf ett menniskohjerta är i besittning af att söka gälda dig detta, det förflutna och det tillkommande
Din egen Carl