En perfekt människa? var ett flerårigt projekt som utforskade hur avvikande definieras och behandlas i samhället. Arbetet med ett antal olika delprojekt resulterade i vandringsutställningen Ont i själen och överallt år 2015, webbpubliceringar på temat, en inventering av samlingarna utifrån ett funktionshinderperspektiv och insamling av berättelser kring funktionshinder och funktionsnedsättning. Resultatet av den stora insamlingen blev ytterligare två utställningar. 2018 öppnade utställningen “En perfekt människa” och 2019 öppnade utställningen “Hur mår du?”.
Begreppet ”funktionshinder” var en utgångspunkt för projektet vars övergripande syfte var att ge perspektiv på hur samhället skapar olika möjligheter för människor att fungera. Var går gränsen mellan en fungerande och en ickefungerande människa, och hur har den har rört sig över tid över tid? Och vad händer med dem som inte lever upp till samhällets krav och normer? Genom arbetet med dessa frågeställningar ville vi synliggöra människor, grupper, platser och händelser som annars har haft en undanskymd roll i historieskrivningen.
Det gjordes ett flertal intervjuer inom projektet. Det var framför allt livshistoriska intervjuer, många kretsar även särskilt kring arbetsliv och relationer. Det samlades även in föremål och fotografier.
Mycket av materialet ligger av olika anledningar inte publikt, men finns att tillgå för forskning i museets arkiv.
Vittnesmål och dokumentation från olika institutioner och verksamheter finns med i det insamlande materialet, exempelvis från Näckrosskolan, Nävertorpsskolan, Jättunahemmet, Tomteboskolan.
En röd pärm där man satt in boksidorna från boken "Lilla Pyret- En stark bok för 1-3åringar" , efter att den gått sönder. Boken har använts på Lekoteket i Nyköping. Boken är skriven av Maud och Gunnar Dackéus, utgiven 1969 av Bonniers.
Boken handlar om ett litet barns kläder.
Föremålet…
Två barnböcker:”Våran Tobias börjar särskolan” (1982) och ”Våran Tobias blir större” (1977). Böckerna handlar om Tobias som har Downs syndrom. Böckerna är skrivna av Bo Svedberg.
1: Våran Tobias blir större (1977)
2: Tobias börjar särskolan (1982)
Böckerna är insamlade från Lekoteket i Nyköping. Lekoteket startade i Nyköping 1967 av föreningen FUB.…
En fyrkantig omålad trälåda med flera lock, en grundform på varje. För vissa barn kan det bli för mycket med både form och färg, då behöver de öva en sak i taget, i det här fallet form.
1: Trälåda utan lock
2: Lock med utskuren cirkel
3: Lock med utskuren triangel
4: Lock med…
En klassisk dragleksak i form av en hund som man drar efter sig på snöre. Den är anpassad för synskadade barn, och har olika taktila element, exempelvis påklistrade tygprickar.
Dragleksaken är insamlad inom projektet En perfekt människa? från Lekoteket i Nyköping. Lekoteket startade i Nyköping 1967 av föreningen FUB.
(FUB står…
Ett bilspel som funnits på Lekoteket i Nyköping.
Fyra banor med prickar i grundfärger som leder in i garaget. Fyra bilar i grundfärger placeras på bilbanorna. Tärningen har grundfärgerna på fyra sidor. Två sidor har inga färger, utan då bestämmer man själv om man till exempel ska få bonus eller…
Punktdisplay av modell Braillex IB 40 samt tillhörande hårdvarukort, högtalare och andra tillbehör. Ett hjälpmedel för personer med synnedsättning.
1: Punktdisplay
2: Hårdvarukort
3: Scartkabel 3 ingångar
4: Högtalare
5: Kabel med två vridbara reglage och scartingång
6: Kabel till högtalare
"Användes på ”dostiden” fram till Windows 98. Jobbade med 8-bitarsgrafik. De moderna datorerna har…
En frejkabyxa från 1971. En frejkabyxa är en slags hård byxblöja som fixerar benen vid höftledsluxation. Frejkabyxan har samlats in genom projektet En perfekt människa?
”Medfödd höftledsluxation kallas också medfödd höftledsinstabilitet. Det innebär att ledkulan lätt kan förskjutas ur sitt normala läge. Ibland kan ena eller båda höftlederna ligga ur led,…
Tre plakat av kartong som användes under en manifestation för rätten till assistans den 3 december 2017 på Fristadstorget i Eskilstuna. Plakaten användes av Annika Holm och hennes familj + sonens assistent.
På plakaten står det:
1. Alla barnen hade assistans utom Emma, hon fick stanna hemma (mått 88 cm x…
Ett anteckningshjälpmedel för personer med synnedsättning. Den har flera olika funktioner, exempelvis klocka. Den har ett 8 punkters tangentbord.
Lars-Ove är blind sedan 1,5 års ålder. Han använde detta hjälpmedel när han studerade, i föreningssammanhang och privat. Främsta funktionen menar han är att anteckna när man är ute, exempelvis för…
Diktafon av märket Lainer som Lars-Ove, som är blind, använde som anteckningshjälpmedel under slutet av 1980- och början av 1990-talet.
Lars-Ove talade in det han behövde minnas och skrev sedan ner det på maskin. Exempelvis använde han den för orientering (vägbeskrivningar etc) och i arbetslivet (då han arbetade med trycksaker…
Punktskriftmaskin Perkins Brailler från 1950-talet. Maskinen skriver bredare punkter än en vanlig punktskriftmaskin. Modellen används fortfarande.
Givaren Klas Karlsson fick den här maskinen som ett hjälpmedel efter att han miste synen 1988. Han gick en rehabkurs i Norrköping 1989 och lärde sig punktskrift. Maskinen skriver bredare punkter än en vanlig maskin.…
Autism/asperger-pin från autism-& asperger-förbundet. Givaren har själv båda diagnoserna och är aktiv inom förbundet. Pin:en föreställer ett band med pusselbitar i olika färger.
Föremålet är insamlat inom projektet En perfekt människa?