Näfveqvarns bruk, gamla masugnen, vykort.
Header
Näfveqvarns bruk (1623-2010)67 träffar
- Sorterat efter: Senast ändrad
Praktföremål nummer ett i Sörmlands museums samlingar från Näfveqvarns bruk är den så kallade Bergslagsurnan, formgiven av Eric Grate och presenterad på utställning i Paris 1925. Några fotografier från 1937 på den då 90-årige kopparsmältaren och bössvarvaren Carl August Gezelius får representera alla dem som arbetat på bruket. Två olika sidor av brukets historia.
Nedan följer en kort beskrivning av några av föremålen följd av en kortfattad företagshistoria:
Förutom ovan nämnda konstgjutgods, Bergslagsurnan, ingår Carl Elmbergs kyrkogårdsurna (nr 2). Fyra 1,80 m höga gjutjärnskandelabrar i klassicistisk stil från 1930,talet, formgivna av Harald Wadsjö. Också dessa presenterades på utställningen i Paris 1925. En fontän, pojke med fiskar, design Conrad Carlman troligen på 1920-talet, var med på en utställning vid Nyköpingshus 1952 över ”konstnärligt gjutgods”.
En vägvisare av gjutjärn, vilken är inregistrerad i samlingarna står fortfarande ute i Nyköpingstrakten. Den bär inskription: “WÄGEN TILL ARNÖÖ STJERNHOLM TUNABERG OCH NÄFVEQVARN. J.G.D.B. 1791”. Bokstäverna J.G.D.B. står för Isak George de Besche (1780-1841). Han blev den siste av familjen de Besche på bruket.
Många gjutjärnsprodukter för hushållet tillverkades, mortlar, grytor, stekpannor och våffeljärn för att nämna några. Men även andra produkter tillverkades. Exempelvis en tvättgryta eller så kallad pannmur från 1800-talet och en domkraft från 1920-talet. En vedspis från Arnö och 38 obetydliga kulor av lergods. De sistnämnda var så kallade spiskulor och tillhörde ett experiment med kulrostspisar under ledning av ingenjör Gustaf Bergman. Tanken var att de skulle bidra till att behålla och till och med öka värmen, det blev aldrig någon succé.
En enkel spjälstol från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet uppges komma från ”Näfveqvarns bruk”. Det är en inredningsdetalj från själva bruksmiljön, möjligen herrgården. Det är troligt att flera föremål, bland annat stolar och glas från 1800-talet, med enda notering ”från Nävekvarn” också kommer från bruksmiljön och kanske till och med från herrgården. En oljemålning av direktör Johan Sederholm från 1886, okänd konstnär, ingår i en samling från leksaksfabrikör Otto Berglind i Nyköping (SLM 22609). Thora Thersner har avbildat bruksherrgården i ett grafiskt blad samt med en blyertsteckning, 1800-talets mitt.
Många fotografier och vykort avbildar både herrgård, bruket och miljön. De förekommer i flera samlingar. Den serie bilder som tog på den 90-årige kopparsmältaren Carl August Gezelius år 1937 får representera alla de som arbetat på bruket under århundraden, tillsammans med ytterligare några foton på arbetare från senare tider, den sista från 2009.
Vidare kan nämnas en annan samling, SLM 17097 ”Tunabergs koppargruva”, föremål från den siste gruvfogden Anders Petter Lindgren (1814-1899). Den gruvan fick ett uppsving på 1600-talet i samband med att Näfveqvarns bruk anlades.
Kort historik:
Näfveqvarns bruk anlades 1623 av familjen de Besche. Den första produktionen utgjordes av kanoner och kanonkulor, bland annat på grund av 30-åriga kriget. Bruket övertogs av familjen Sederholm 1806 som ägde bruket fram till 1963 då ASEA tog över. Efter flera ägarbyten lades Näfveqvarns bruk ner 2010.
Produktionen har under århundraden bestått av hushållsföremål, redskap och verktyg av gjutjärn, oftast med markeringen NQ. I slutet av 1800-talet var Huskvarna, Bolinders och Näfvekvarn de stora tillverkarna av vedspisar i landet.
Ett uppsving skedde under 1920-talet då man satsade på formgivning och varorna visades upp på de stora världsutställningarna. Under utställningen i Paris 1925 kom Sverige på andra plats efter värdnationen Frankrike rörande medaljer och hedersomdömen, och Näfveqvarns bruk var ett av de företag som låg främst. Sveriges formgivarelit låg bakom framgångarna och kanoner, grytor och stekpannor ersattes av föremål till trädgårdar parker och kyrkogårdar, såsom urnor, bänkar och fontäner. Under 1930-talet kom funktionalismen med andra stilideal och en bit in på årtiondet upphörde bruket med formgiven gjutjärnskonst.
Efter det att ASEA övertagit bruket 1963 upphörde man helt med järntillverkningen 1964. Under senare år bedrevs aluminium- och magnesiumgjuteri. År 2010 lades bruket ner för gott, nästan 400 år efter grundandet.
SLM 28945 – Spiskulor av bränd lera, som tillhört en så kallad kulrostspis
38 eldfasta lerkulor (diam ca 27 mm) i en plåtlåda. Kulorna har tillhört en s k kulrostspis, konstruerad för att hålla värmen längre än en vedspis.
Se bilaga/pärm. Litt: Tunabergsbygden 1974 s.22, samt C-uppsats i historia (Linköpings univ) Falebäck: Näfveqvarns bruk. Foto: 960/92-4
Kulrostspisen; Kulorna har länge befunnit sig på…
SLM 37459 – Inramat fotografi över Nävekvarns bruksherrgård, ca 1900
Inramat svartvit fotografi över Nävekvarns bruksherrgård. ca 1900. Dekorprofilerad svart träram med guldkant.
SLM 13503 – Skulptur av järn från Näfveqvarns bruk, gosse med fiskar
Staty/fontän, gjuten i järn, föreställande knäsittande naken gosse som i uppsträckta händer håller fiskar. Fiskarna har spruthål i munnen. Gossen sitter på fyrkantig platta. Sannolikt 1920-tal.
På undersidan rester av rör med mutter märkt bl a "secrex" . Rester av svart färg. Design Conrad Carlman (1891-1945).
Skulpturen stod på den lilla…
SLM 1951 – Mortel av järn, stämplad “NQ No 3”
Bägarformad mortel, med fot. Stämpel “NQ NR 3”.
SLM 1285 – Stekpanna tillverkad vid Näfveqvarns bruk, från Tuna ålderdomshem
Stekpanna med rundad kant. Stämpel: N Q svagt synlig på handtagets övre del.
SLM 27311 – Våffeljärn “Näfveqvarns bruk No 1”
Våffeljärn. Märk: "Näfvekvarns bruk No 1". Ringformad "krans" med nedre kanten plant utvikt (=stödyta) försedd med 2 stycken vertikalställda, bygelformade handgrepp. Själva våffeljärnet består av exakt 2 stycken runda plattor, liggande dikt på varandra (öppningsbara) gångjärn. varje platta har på insidan ett mönster av vardera 5 stycken hjärtan (= 1…
SLM 13805 – Vedspis av gjutjärn, märkt “Näfveqvarn No 6”
Spis av gjutjärn med tillhörande askskyffel från Arnö gård utanför Nyköping.
13805:1 - Vedspis av gjutjärn märkt "NÄFVEQVARN Nr 6" på ugnsluckan. Rostig. Den lilla askluckan under ungnsluckan saknas. Ett antal extra spisringar, ett spjäll samt ett plåtrör ligger tillsammans med spisen.
13805:2 - Askskyffel av gjutjärn
Tidigare magasinsmärkning LXXVI
SLM 24250 – Domkraft till lastbil, tillverkad vid Näfveqvarns bruk, 1920-tal
Trattformig domkraft med ett kraftigt, vertikalt placerat handtag. Inuti finns en lyftskruv i vars övre ände sitter ett vridhuvud, försett med två gen ombrutna hål. En konisk bärplatta sitter på vridhuvudet.
Domkraften är avsedd att användas till mindre lastbil och är från 1920-talet.
Tillvarataget i Enstaberga (i jorden) av Carl-Gustaf Blomberg,…
SLM 13785 – Tvättgryta eller så kallad pannmur tillverkad i Nävekvarn
Tvättgryta av gjutjärn med fyra horisontella grepp nära grytans mynning.
63cm i diameter och 30cm hög. Grytan har varit en insats i en murad eller gjuten eldkammare. Därav namnet pannmur.
Märkt 30K och NQ inom en ring, vilket betyder: 30 kannor = 78,5 liter och Näfveqvarns bruk, Södermanland, Huvudstämpel, från och med…
SLM 24658 – Våffeljärn, snarare ett rånjärn, av gjutjärn tillverkat vid Näfveqvarns bruk
Runt rånjärn av gjutjärn. Bottendiameter med ytterring 30,5 Cirkelrunt järn på ytterring. Två lyfthandtag. Uppdelat i hjärtan med blomstermotiv . Järnet avsett att användas på järnspis, konstruerat så att plattan går att svänga runt medan man gräddar. Märkt: NQ.
När järnspisen kom i bruk under 1800-talets mitt och senare del…
SLM P2013-978 – Foto, gravvård av gjutjärn över gjutaren Elgström, Nävekvarn
Tunabergs kyrka. Kyrkogård. Gravsten. "Här hvilar Gjutaren Joh. Aug. Elgström från Näfveqvarn *den 2 maj 1836 †den 29 jan 1900. SV.PS.5-16 V.4"