Ett anpassat tangentbord som använts mycket tidigare på Alpha grundsärskola i Nyköping. Det är färgkodat och större än ett vanligt tangentbord. Det är även lite lättare att trycka på.
Man använde det för elever som inte var vana att använda vanliga tangentbord. När föremålet samlas in 2018, upplever lärarna att…
Kurt Pinner (till höger) och bland annat vännen Lennart Thor (i mitten) samt Budda under en segeltur med sjöscouternas segelbåt en lördag-söndag till Hävringe kring midsommaren 1944.
En timstock är ett vanligt kognitivt hjälpmedel som räknar ner tid visuellt. Många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som Autism och ADHD har svårt att förstå tidsbegreppet. Även personer med utvecklingsstörning använder ofta timstockar. Tid är väldigt abstrakt och är bland det svåraste att lära sig för många. En timstock introduceras oftast…
En GoTalk4 som har använts av en elev på Alpha grundsärskola i Nyköping.
På denna GoTalk finns fyra rutor. Varje ruta har en bild som illustrerar olika delar i sången ”hoppa hoppa hare”. Trycker man på en ruta så spelas en del ur sången upp.
Man kan själv välja vad…
Punktdisplay av modell Braillex IB 40 samt tillhörande hårdvarukort, högtalare och andra tillbehör. Ett hjälpmedel för personer med synnedsättning.
1: Punktdisplay
2: Hårdvarukort
3: Scartkabel 3 ingångar
4: Högtalare
5: Kabel med två vridbara reglage och scartingång
6: Kabel till högtalare
"Användes på ”dostiden” fram till Windows 98. Jobbade med 8-bitarsgrafik. De moderna datorerna har…
Ett anteckningshjälpmedel för personer med synnedsättning. Den har flera olika funktioner, exempelvis klocka. Den har ett 8 punkters tangentbord.
Lars-Ove är blind sedan 1,5 års ålder. Han använde detta hjälpmedel när han studerade, i föreningssammanhang och privat. Främsta funktionen menar han är att anteckna när man är ute, exempelvis för…
Diktafon av märket Lainer som Lars-Ove, som är blind, använde som anteckningshjälpmedel under slutet av 1980- och början av 1990-talet.
Lars-Ove talade in det han behövde minnas och skrev sedan ner det på maskin. Exempelvis använde han den för orientering (vägbeskrivningar etc) och i arbetslivet (då han arbetade med trycksaker…
Punktskriftmaskin Perkins Brailler från 1950-talet. Maskinen skriver bredare punkter än en vanlig punktskriftmaskin. Modellen används fortfarande.
Givaren Klas Karlsson fick den här maskinen som ett hjälpmedel efter att han miste synen 1988. Han gick en rehabkurs i Norrköping 1989 och lärde sig punktskrift. Maskinen skriver bredare punkter än en vanlig maskin.…
Mikroskop med stativ av gjuten, svartmålad metall i låda av mahogny.
:1 - Binokular mikroskop med stativ av gjuten svartmålad metall.
:2 - Låda i mahogny, specialinredd. (L 250 B 234 H 450mm). Lådan är märkt Lab.8 Luckan har pianogångjärn och bärhandtag av läder. På luckan sitter Watsons logga.
:3 Hyllan (L 220…
Rullbandspelare som Lars-Ove Nederman (f.1961), blind sedan 1,5 års ålder, fick som läshjälpmedel innan han började skolan (ca 1964).
1. Rullbandspelare med träsarg, guleloxerad metallöverdel och detaljer i plats och metall. Skylt på baksidan: Tandbergs Radiofabrikk A/S, Oslo Model 2 220 Volts ~ 50 c/s 50 watts. Made in Norway.
Mått:…
Tubkikare av mässing, hopfällbar i tre delar. Yttre delen med trähölje. Hopfälld 15,7 cm, utdragen 35 cm. Sannolikt 1800-tal.
Okänd härkomst
Lars-Ove Nedermans skrivare för att skriva ut i punktskrift.
1: Punktskrivare av märket index advanced
2: Externt tangentbord.
3: Pärm med bruksanvisning i punktskrift
"Skrivaren är modell två i serien punktskrivare när de började tillverka dem. Den användes mot dos-datorer för att kunna skriva ut i punktskrift. Den skriver på traktormatat…